SD hjälper styret att återta dialysvården i egen regi

Vid gårdagens regionstyrelse beslutade styret tillsammans med SD att återta dialysvården i egen regi, trots att det är en välfungerande och omtyckt verksamhet av dialyspatienterna. Det förvånar mig knappast att Socialdemokraterna och Miljöpartiet väljer att återta dialysvården i egen regi.

Trots att Heleneholmskliniken bedriver en högre kvalitet än vad Region Skåne själva gör, så ligger det i linje med styrets strävan att all sjukvård ska drivas i egen regi. Styret har en tydlig agenda och låter ideologin gå före patienternas bästa.

När det gäller SD har de under ärendets gång likt en vindflöjel ändrat ståndpunkt. Redan från början i hälso- och sjukvårdsnämnden var SD bereda att återremittera ärendet när det stod klart att det fanns stora brister i underlaget till beslut, i sista sekund valde SD att stödja styret och rösta för att återta dialysvården i egen regi.

Dialysärendet gick sedan vidare till regionstyrelsen för beslut. Plötsligt gjorde SD klart att de hade ändrat sig och skulle precis som alliansen rösta nej till att återta dialysvården, då hade bland annat njurförbundet gått ut med skarp kritik mot förslaget att återta dialysvården i egen regi där njurförbundet lyfte de negativa konsekvenserna det skulle medföra för dialyspatienterna. På sittande möte fick styret kalla fötter och valde istället att dra ut ärendet och därmed sätta in ett extra regionstyrelsesammanträde för att avgöra ärendet.

På det extrainsatta regionstyrelsemötet igår, valde SD för tredje gången att åter igen byta ståndpunkt och rösta för styrets förslag. Det är anmärkningsvärt att ett parti som så desperat försöker hävda att de är ett ansvarsfullt parti helt plötsligt ändrar åsikt i olika frågor.

Det är inte att ta ansvar för dialyspatienterna som nu på grund av styret och SD blir av med en omtyckt och god verksamhet för dialysvården i Skåne.          

Höjd ersättning för äggdonation har medfört att fler människor kan bli föräldrar

Idag svarar jag tillsammans med Carl Johan Sonesson (M) och Aleksander Giwercman i dagens sydsvenskan om den oro som två forskare lyfter om att höjningen av ersättningen av äggdonation har lett till att kvinnor donerar ägg för att tjäna pengar. Ni kan läsa hela artikeln här , nedan finner ni ett utdrag från artikeln.

Mats Johansson och Nils-Eric Sahlin, docent respektive professor i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten i Lund, skriver att handel med biologiskt material måste utredas ordentligt och nämner höjningen av ersättningen för äggdonation som ett exempel.

Skribenterna beskriver sin oro på följande sätt: "Region Skåne har rusat in i en ersättningsmodell som både före införandet och efter utvärderingen innehåller tydliga tecken på handel."

Det är anmärkningsvärt att två forskare väljer att spä på fördomar om att kvinnor donerar ägg vid offentliga kliniker i Sverige för att tjäna pengar. Inget kan vara mer fel.

De kvinnor som vill donera ägg går igenom en omfattande och påfrestande process.

För att påbörja en donation måste kvinnan först lämna infektionsprover och hormonprover. Därefter avgör en läkare, kurator och en donationskoordinator om kvinnan är lämplig att påbörja en behandling för att donera ägg.

Om kvinnan anses lämplig för donation påbörjas en stimulering av äggstockarna med hormoninjektioner. Varje dag under cirka två veckor måste kvinnan ge sig själv hormoninjektioner. När äggen blivit tillräckligt stora ger en läkare kvinnan ett ägglossningshormon. När äggen tas ut får kvinnan smärtstillande och lokalbedövning. Processen är alltså radikalt annorlunda jämfört med spermadonation, där behandlingen är smärtfri och sker förhållandevis snabbt.

Region Skåne valde att höja ersättningen för äggdonation år 2012. Orsaken var att den dåvarande ersättningen inte motsvarade äggdonatorernas kostnader för till exempel förlorad arbetsinkomst. Den låga ersättningen som fanns tidigare medförde brist på donerade ägg och innebar långa väntetider för ofrivilligt barnlösa som vill bli föräldrar.

Ersättningen höjdes från 3 000 kronor till 11 000 kronor. Summan har beräknats utifrån en svensk medelinkomst, genomsnittliga transportkostnader och bortfall av arbetsinkomst.

Höjningen har gjort att ersättningen för donation av kvinnliga könsceller idag motsvarar donation av manliga. Utifrån detta faktum borde Mats Johansson och Nils-Eric Sahlin rimligtvis även ifrågasätta motiven bakom spermadonation.

Att som de båda skribenterna jämföra äggdonation med att donera en njure för pengar är också missvisande. En kvinna respektive en man har ett stort förråd av ägg respektive spermier, njurar har de bara två. En rättvis och korrekt etisk diskussion kräver att organdonation och sperma/äggdonation inte blandas ihop.

Det är tio år sedan Sverige införde möjligheten till äggdonation. Efterfrågan på behandling är idag stor och väntetiderna varierar kraftigt över landet – de kan vara upp till tre år. Chansen att få en bebis skiljer sig alltså väsentligt beroende på om ett par bor i Malmö eller Luleå. Det är oacceptabelt och uppenbart en konsekvens av för låg ersättning till donatorer av kvinnliga könsceller.

Att inte höja ersättningen för äggdonation ökar den psykiska ohälsan bland ofrivilligt barnlösa. Många av dem söker sig utomlands till mindre utvecklade länder som inte uppfyller samma strikta krav som finns i Sverige, och ibland till en svart marknad för att få möjligheten att bli föräldrar.

Vi anser att samtliga landsting bör erbjuda äggdonatorer en högre ersättning.

Ur ett jämställdhets- och rättviseperspektiv måste ersättningen motsvara det besvär och den inkomst de äggdonerande kvinnorna tappar.

Kriskommission för akutsjukvården i Skåne skjuts på framtiden

Under morgonen hade vi ett extrainsatt regionstyrelse där behandlades bland annat Folkpartiets initiativärende om att starta en förutsättningslös dialog om akutsjukvården i Skåne för att hitta lösningar på både kort och lång sikt, som jag tidigare har skrivit om på min blogg. Regionstyrelsen beslutade att återkomma med ärendet senare under hösten. Det är beklagligt att styret väljer att skjuta på beslutet om att inrätta en kriskommission för akutsjukvården. 

Region Skåne måste omedelbart starta arbetet med att hitta lösningar. Akutsjukvården befinner sig i en kris i stora delar av landet och i Skåne. Patienter och medarbetare vittnar om överfulla akutmottagningar med följden av att människor får vänta i flera timmar på vård och en personal som är hårt ansträngd som försöker göra sitt bästa för att ge en så god vård som möjligt

Därför vill vi från Folkpartiets sida involvera patienter och de som arbetar i vården som med sin erfarenhet har en unik och värdefull kunskap, med möjligheten att tillsammans forma och förbättra framtidens akutsjukvård i Skåne.

Det finns inga enkla lösningar och svar på de utmaningar som akutsjukvården står inför, men vi har inte råd att inte anta utmaningen. Den här frågan är allt för viktig att göra politik av, därför har vi som politiker ett ansvar att lägga partipolitiken åt sidan och istället arbeta tillsammans för en bättre situation för Region Skånes medarbetare och för att få till en bättre akutsjukvård för skåningarna.

Trots att beslutet om att inrätta en kriskommission för akutsjukvården i Skåne skjuts på framtiden hoppas jag att styret inser allvaret och ser till att inrätta en kriskommission för att påbörja en dialog om akutsjukvården i Skåne med patienter och medarbetare. 

Inrätta en kriskommission för akutsjukvården i Skåne

Idag har vi i Folkpartiet lämnat in ett initiativärende till regionstyrelsen om att inrätta en kriskommission för akutsjukvården i Skåne med syfte att inleda en dialog med patienter och Region Skånes medarbetare för att hitta både kortsiktiga och långsiktiga lösningar för att komma till rätta med akutsjukvården i Skåne.

Jag tror ingen har undkommit den senaste tidens skriverier om problemen på våra akutmottagningar främst i Lund och Kristianstad.  Där det bland annat saknas personal men även på våra andra sjukhus är situationen ansträngd. Det medför att en redan ansträngd personal får jobba allt hårdare för att kunna ge en god vård, om inte situationen förbättras snart leder det på sikt till att akutmottagningen inte kan ge en patientsäker vård. Personalen vittnar om den turbulenta situationen och den frustration som finns hos både medarbetare och patienter på mottagningen.

Det är ingen ny situation, utan det är en utveckling som har pågått under många år. Trots att det aldrig har funnits fler läkare och sjuksköterskor i region Skåne och att vi aldrig har satsat så mycket på sjukvården som vi gör idag, så har vi fortfarande en stor utmaning att hantera för att vi ska kunna ge en så bra akutsjukvård som möjligt.

Vi ser samtidigt ett ökat söktryck på de olika akutmottagningar både i landet i stort men även i Skåne där allt fler människor söker sig direkt till akuten istället för att uppsöka sin vårdcentral. Det innebär samtidigt att akutmottagningarna får en allt mer ansträngd situation och där patienter får vänta länge.

Under förra mandatperioden tog vi steg för att försöka förbättra situationen bland annat genom att etablera vårdcentraler nära akutmottagningarna med generösa öppettider trots detta ser vi att akutmottagningarna har fortsatt hög belastning och därför krävs det nya lösningar för att lätta trycket på våra akutmottagningar. 

Denna utveckling är inte unik för Skåne, utan runt om i landet i bland annat Uppsala, Stockholm, Örebro ser vi ansträngda akutmottagningar med brist på personal och svårigheterna för de olika landstingen att rekrytera tillräckligt med läkare och sjuksköterskor. Det tycks inte heller vara avgörande vilken politisk majoritet som styr, utan olika partikonstellationer runt om i landet hanterar samma problematik. Den här frågan är allt för viktig att göra politik av, som politiker har vi ett ansvar att lägga partipolitiken åt sidan och istället arbeta för en bättre situation för våra medarbetare och för att få till en bättre akutsjukvård för skåningarna.

Vi föreslår därför att Region Skåne startar en fördjupad dialog med medarbetare i den skånska sjukvården för att lyssna in deras tankar om akutsjukvården. Det finns ett stort behov av att ta ett samlat och långsiktigt grepp om akutsjukvården för att människor ska få rätt vård i rätt tid och för att medarbetarna i vården ska uppleva en bättre arbetsmiljö.

Flertalet medarbetare och patienter har i olika sammanhang lyft vikten av att vi som politiker borde enas tillsammans och ta oss tid att lyssna på personal och patienter, hur vi framöver ska forma framtidens akutsjukvård. Därför är det viktigt att involvera de som arbetar i vården och som med sin erfarenhet har en unik och värdefull kunskap.

Folkpartiets initiativärende hantera på nästa regionstyrelse den 15 juni.