Vårdcentraler för äldre snart här

Jag kan stolt berätta att vi i Region Skåne blir först i Landet att stimulera en utveckling på bred front. Det finns något enstaka exempel på Äldrevårdcentraler i landet men inget landsting/region som tagit ett helthetsgrepp. Ni kan höra mer om detta, när radion intervjuade mig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5686262


Den styrande femklövern i Region Skåne vill bygga upp ett nät av särskilda äldrevårdcentraler där verksamheten särskilt ska anpassas till personer över 75 år. Det folkpartistiska regionrådet Gilbert Tribo säger att man vill bygga på samma modell som vid barnavårdcentraler och mödravårdcentraler.


– Vi kan utveckla samma modell fast för äldre, att man har särskilda sjuksköterskor och särskilda väntrum, säger han. Vårdcentraler där man har ett särskilt gott omhändertagande av äldre.

Äldrevårdcentralerna ska till exempel ha ett sarskilt telefonnummer där man inte behöver göra en massa knappval. De ska ha en sjuksköterskamed särskild utbildning i äldrevård och de ska ha utvecklat särskilda läkemedelsgenomgångar och särskilda genomgångar tillsammans med kommunen där man gör upp goda planeringar.

Äldrevårdcentralerna ska också lova att göra akuta hembesök vid behov.

Från och med 1 januari nästa år kan alla vårdcentraler som uppfyller kraven för en äldrevårdscentral få ett bidrag på 240 000 kronor om året till driften, och det finns redan ett antal, både offentliga och privata, som har visat intresse.

– Vi har idag mellan sju och tio vårdcentraler som ligger i startgroparna och vill komma igång, säger Gilbert Tribo. De finns utspridda runtom i hela det skånska landskapet. Till exempel i Malmö, Helsingborg, Knislinge och Kristianstad.

Miljonsatsning ska ge barn och unga bättre hälsa

Här kan du läsa mer om de prioriteringar vi gör på att arbeta för att barn och unga i Skåne ska må så bra som möjligt. Jag har under många år arbetat som familjebehandlare för att hjälpa familjer för att barnen ska må bättre. Därför är jag extra glad att kunna göra skillnad på det mer strukturella planet när jag nu inte arbetar direkt med dessa barn och unga.


En dryg hundralapp per minderårig. Så mycket satsar den styrande femklövern på en förbättrad vård till skånska barn och ungdomar. Fler familjecentraler, fler ungdomsmottagningar och fler BVC-psykologer är uttalade mål.

Pengarna, totalt 34,5 miljoner kronor, satsas nästa år på fyra huvudområden: familjecentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatri. Övergripande målsättning är att nå fler med bättre vård genom en stärkt samverkan mellan region och kommuner.

Tre av satsningarna riktar sig till barn under sex år.

– Sammantaget blir det en slags första linjen för barn under sex år, säger Gilbert Tribo (FP), ordförande i närsjukvårdsberedningen, som ansvarar för primärvården.

Skåne har idag sexton familjecentraler med barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samlade under ett tak. Nu ska de bli fler. Det nära samarbetet på familjecentralerna har lett till att fler barn får hjälp i tid, menar Gilbert Tribo.

– Vi ser en mycket högre frekvens av anmälningar till socialtjänsten på orter där man har familjecentraler. Det gör att vi tidigare kan fånga upp barn som inte har det riktigt bra hemma och sätta in insatser. Det är ofta lättare att hjälpa en tvååring än en fjortonåring, säger Gilbert Tribo.

Samtidigt ska barnhälsovården stärkas, dels genom ökade resurser till BVC-mottagningar i socialt utsatta områden, dels genom utökade möjligheter till psykologhjälp på BVC.

– Det har länge varit tydligt att vi behöver fler barnhälsopsykologer. Det är ingen hemlighet att vi har problem i både Malmö och Lund, säger Gilbert Tribo.

Ett uttalat syfte är att tidigare upptäcka barn med utvecklingsavvikelser genom samarbeten mellan barnhabilitering, barnkliniker och barnhälsopsykologer. Modellen används med goda resultat sedan ett par år tillbaka i nordvästra Skåne.

– Målet är att hitta rätt hjälp för familjen med ett multiprofessionellt bemötande, säger Gilbert Tribo.

Stödet till barn mellan sex och arton år ökar på två områden: första linjen-mottagningarna för unga med lättare psykiska problem ska stärkas och få fler ”satelliter”. Ungdomsmottagningarna får ett dubblerat anslag med tolv miljoner extra för att hitta nya vägar att nå de unga.

– Båda satsningarna kräver samarbete mellan regionen och kommunerna. Vi tjänar på att gå hand i hand där vi har ett gemensamt ansvar, säger Gilbert Tribo.

I socialdemokraternas Sverige försvinner de bästa vårdcentralerna!

Ikväll har socialdemokraterna vid sin kongress tagit beslut om att kraftig begränsa vinstmöjligheterna och den fria etableringen för privata väldfärdsföretag. Beslutet innebär att socialdemokraterna, om de kommer till makten, i realiteteten kraftigt begränsar människors valfrihet och stänger ute stora grupper småföretagare och kvinnor som idag driver privata vårdföretag. Detta är anmärkningsvärt och går helt emot det faktum att exempelvis de allra bästa vårdcentralerna enligt patienterna själva är privata.

Alldeles nyligen presenterade Sveriges Kommuner och Landsting resultaten från sin årliga patientenkät. Den visade att 14 av de 20 bästa vårdcentralerna i Sverige är privata, statistik som även gäller för Skåne. Förslaget om att låta kommunerna och landstingen själva bestämma över etableringsrätten öppnar upp för lokal godtycklighet och skapar en ojämlik vård i såväl Sverige som i Skåne.

Låt det stå klart för var och en att med socialdemokraterna vid makten kommer de bästa vårdcentralerna att försvinna vilket också påverkar de offentliga vårdgivarna negativt. I Skåne har allt flera privata aktörer tillåtits verka de senaste åren och en nyttig konkurrens mellan privata, offentliga och ibland ideella aktörer har skapats. Som en direkt följd av detta har tillgängligheten ökat, köerna minskat och regionens kostnader sänkts, något som knappast hade varit möjligt med enbart en vårdgivare i monopolställning. Allt detta vill socialdemokraterna nu rasera.

Dags för ministern att agera!

I dag arrangerar Dagens Medicin ett seminarium där arbetet med att implementera den nya vaccinationlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2013, ska diskuteras. Som regionråd med ett medborgarperspektiv är den nya lagen och regeringens bristande agerande kring vaccinationer inte helt okomplicerad.

Mest akut är frågan om när vaccinationer mot hepatit B ska ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet, något som ännu inte skett trots att exempelvis WHO redan för 22 år sedan rekommenderade alla länder att införa allmän vaccination mot hepatit B.

Socialstyrelsen utredde frågan för flera år sedan och trots att deras egen expertgrupp rekommenderade ett införande av vaccination även mot hepatit B i det nationella barnvaccinationsprogrammet hände inget. När beslutet om den nya vaccinationslagen äntligen kom förväntade många av oss ett snabbt regeringsbeslut kring hepatit B; inget hände dock och under tiden riskeras små barns framtida hälsa.

Nu har den nya lagen trätt i kraft och en rekommendation från Socialstyrelsen till regeringen om ett införande har kommit, ändå händer inget. Inte ens på en fråga i riksdagen för två veckor sedan kunde, eller ville, socialministern avge svar om detta.

Jag vill att landstingen ska börja vaccinera mot hepatit B snarast men regeringens brist på beslut hindrar oss. Vi riskerar också att beslut tas som stipulerar införande vid ett datum som är omöjligt för landstingen att hinna upphandla och köpa in vaccin till, vilket med dagens upphandlingsregler tar minst 8-10 månader om inga överklaganden sker.

Försvårande är också de problem som fortfarande omger upphandlingar av exempelvis vaccin. Vi minns allt för väl det upphandlingskaos som uppstod när landstingen gemensamt skulle köpa in vaccin mot livmoderhalscancer. Trots att effektiva vaccin fanns att tillgå kunde läkemedelsföretagen gång på gång överklaga de tilldelningsbeslut som kom och som gjorde att inköpen, och därmed vaccinationerna, försenades i flera år; allt möjliggjort av en lagstiftning som inte passar in på hälso- och sjukvårdens område, Lagen om offentlig upphandling (LOU). Risken finns att samma öde drabbar upphandling och inköp av vaccin mot hepatit B.

Det är dags för socialministern att agera. Det duger inte att påtvinga landstingen och kommunerna uppdrag utan resurstillförsel och med en begränsande upphandlingsstruktur. Ska vi kunna fullfölja våra uppgifter på ett bra sätt med våra medborgares hälsa i centrum är det minsta man kan begära att socialministern ger oss de verktyg som krävs i form av förbättringar av LOU men framför allt att ett beslut om hepatit B fattas snarast.

Lite beslutspotens önskas, herr Socialminister!

Publicerad i Expressen/Kvällsposten

Utred i tid – för barnens skull

Att framtiden börjar i klassrummet är för mig som folkpartist en viktig utgångspunkt i de prioriteringar som måste göras inom politiken. På nationell nivå har Folkpartiet legat bakom många av de förändringar som nu leder den svenska skolan på rätt väg och på regional nivå ligger åtgärder som påverkar barns möjligheter att klara sin skolgång mig varmt om hjärtat. Barns tillgång till dyslexiutredning är ett sådant exempel.

En dyslexiutredning med efterföljande hjälp och stöd kan vara avgörande för om man klarar skolans mål eller inte. Det är också av vikt att barn får hjälp med sina problem i tid. Under de senaste åren har antalet remisser till dyslexiutredning av logoped ökat markant, vilket skapat köer i Skåne.

För att möta denna utveckling beslutade femklövern att satsa två miljoner kronor extra på logopedin år 2011 och ytterligare sex miljoner kronor extra år 2012. Ambitionen var tydlig, kötiderna skulle minska. Vi tog höjd för vår del av den då nya överenskommelsen med kommunerna kring dyslexiutredningar.

Överenskommelsen var den första i sitt slag. Den innebar ett förtydligande av samverkan och ansvarsfördelning mellan de olika huvudmännen. Exempelvis tydliggjordes att kommunerna ansvarar för den psykologbedömning som ska göras innan logopederna kan gå vidare med sin utredning. Region Skåne ansvarar sedan för att dyslexibedömningen sker inom vårdgarantins gräns.

Syftet med denna struktur var att öka tillgängligheten och likvärdigheten i Skåne. Med hjälp av överenskommelsen, resursförstärkningarna och inte minst genom regionens kompetenta logopeder får nu fyra av fem barn tillgång till dyslexiutredningar inom vårdgarantins stipulerade 90 dagar, trots att remissinflödet har ökat 260 procent på fem år. En god men inte tillräcklig utveckling, alla barn ska få hjälp i tid.

Statistiken är dock något missvisande då de långa kötiderna nästan uteslutande finns i Malmö, överallt annars ligger kötiden till en dyslexiutredning på mellan 1-3 månader. Skälen till detta är flera men beror bland annat på att många utredningar måste ske med hjälp av tolk, att patienter av socioekonomiska skäl har svårt att ta sig till andra delar av Skåne för att utredas men också därför att många remisser är ofullständiga med avsaknad av exempelvis psykologbedömning.

Nu måste vi alla se till att uppfylla sin del av överkommelsen. Skolor, offentliga som privata, måste se till att rätt underlag finns inför den logopediska utredningen. Region Skåne måste snabbt korta de köer som finns. För att korta köerna kommer en upphandling av dyslexiutredningar att genomföras snarast för att minska den andel som får vänta länge. Start för avtalet planeras till den 1 april i år.

Framtiden börjar i skolan och därför ska alla barn ha tillgång till alla de verktyg de behöver för att lyckas, så också dyslexiutredningar i tid.

Publicerad i Helsingborgs Dagblad

Ny studie visar på vårdvalens positiva effekter

Idag presenterade Myndigheten för vårdanalys en ny studie kallad "Vem har vårdvalet gynnat" där det bland annat framgår att införandet av ett obligatoriskt vårdval inom primärvården inte har inneburit några undanträngningseffekter av patienter med stora vårdbehov, något som vissa kritiker till reformen varnade för vid införandet.

Studien visar däremot att sedan vårdvalet infördes har alla patientgrupper ökat sina besök hos läkare i primärvården och att befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov. Det är främst i Skåne som den viktade besöksökningen är störst i befolkningen som helhet, jämfört med vårdbehövande.

Det framgår också det finns ett brett stöd för möjligheten att själv välja vårdgivare i primärvården. 75 procent ansåg att möjligheten att byta vårdgivare är bra, medan endast 2 procent var negativt inställda

Det är uppenbart att införandet av ett vårdval inom primärvården har bidragit till större tillgänglighet, utan att det skett på bekostnad av patienter med stora vårdbehov. Studien visat också att möjligheten att själva välja primärvård uppskattas av en överväldigande majoritet vilket exempelvis socialdemokraterna i Malmö verkligen borde ta till sig.

Myndighetens egen sammanfattning nedan:

Vem har vårdvalet gynnat?

I en jämförande studie mellan tre landsting har Vårdanalys undersökt hur upplevd tillgänglighet och vårdutnyttjande utvecklats efter införandet av vårdvalsreformen.

En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården 2010 var att öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier har visat att utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. Ett valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen - att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde Vårdanalys denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov.

Resultaten visar:
- Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården.
- Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes.
- Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården.
- Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen

Läs hela studien på http://vardanalys.se/Rapporter/2013/Vem-har-vardvalet-gynnat/