Höjd ersättning för äggdonation har medfört att fler människor kan bli föräldrar

Idag svarar jag tillsammans med Carl Johan Sonesson (M) och Aleksander Giwercman i dagens sydsvenskan om den oro som två forskare lyfter om att höjningen av ersättningen av äggdonation har lett till att kvinnor donerar ägg för att tjäna pengar. Ni kan läsa hela artikeln här , nedan finner ni ett utdrag från artikeln.

Mats Johansson och Nils-Eric Sahlin, docent respektive professor i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten i Lund, skriver att handel med biologiskt material måste utredas ordentligt och nämner höjningen av ersättningen för äggdonation som ett exempel.

Skribenterna beskriver sin oro på följande sätt: "Region Skåne har rusat in i en ersättningsmodell som både före införandet och efter utvärderingen innehåller tydliga tecken på handel."

Det är anmärkningsvärt att två forskare väljer att spä på fördomar om att kvinnor donerar ägg vid offentliga kliniker i Sverige för att tjäna pengar. Inget kan vara mer fel.

De kvinnor som vill donera ägg går igenom en omfattande och påfrestande process.

För att påbörja en donation måste kvinnan först lämna infektionsprover och hormonprover. Därefter avgör en läkare, kurator och en donationskoordinator om kvinnan är lämplig att påbörja en behandling för att donera ägg.

Om kvinnan anses lämplig för donation påbörjas en stimulering av äggstockarna med hormoninjektioner. Varje dag under cirka två veckor måste kvinnan ge sig själv hormoninjektioner. När äggen blivit tillräckligt stora ger en läkare kvinnan ett ägglossningshormon. När äggen tas ut får kvinnan smärtstillande och lokalbedövning. Processen är alltså radikalt annorlunda jämfört med spermadonation, där behandlingen är smärtfri och sker förhållandevis snabbt.

Region Skåne valde att höja ersättningen för äggdonation år 2012. Orsaken var att den dåvarande ersättningen inte motsvarade äggdonatorernas kostnader för till exempel förlorad arbetsinkomst. Den låga ersättningen som fanns tidigare medförde brist på donerade ägg och innebar långa väntetider för ofrivilligt barnlösa som vill bli föräldrar.

Ersättningen höjdes från 3 000 kronor till 11 000 kronor. Summan har beräknats utifrån en svensk medelinkomst, genomsnittliga transportkostnader och bortfall av arbetsinkomst.

Höjningen har gjort att ersättningen för donation av kvinnliga könsceller idag motsvarar donation av manliga. Utifrån detta faktum borde Mats Johansson och Nils-Eric Sahlin rimligtvis även ifrågasätta motiven bakom spermadonation.

Att som de båda skribenterna jämföra äggdonation med att donera en njure för pengar är också missvisande. En kvinna respektive en man har ett stort förråd av ägg respektive spermier, njurar har de bara två. En rättvis och korrekt etisk diskussion kräver att organdonation och sperma/äggdonation inte blandas ihop.

Det är tio år sedan Sverige införde möjligheten till äggdonation. Efterfrågan på behandling är idag stor och väntetiderna varierar kraftigt över landet – de kan vara upp till tre år. Chansen att få en bebis skiljer sig alltså väsentligt beroende på om ett par bor i Malmö eller Luleå. Det är oacceptabelt och uppenbart en konsekvens av för låg ersättning till donatorer av kvinnliga könsceller.

Att inte höja ersättningen för äggdonation ökar den psykiska ohälsan bland ofrivilligt barnlösa. Många av dem söker sig utomlands till mindre utvecklade länder som inte uppfyller samma strikta krav som finns i Sverige, och ibland till en svart marknad för att få möjligheten att bli föräldrar.

Vi anser att samtliga landsting bör erbjuda äggdonatorer en högre ersättning.

Ur ett jämställdhets- och rättviseperspektiv måste ersättningen motsvara det besvär och den inkomst de äggdonerande kvinnorna tappar.

Höj ersättningen för äggdonationer i hela landet!

Foto: www.fotoakuten.se

Jag skriver idag på Svenska Dagbladets Brännpunkt tillsammans med Maria German som är ordförande i Barnlängtan - patientföreningen för ofrivilligt barnlösa. Vi lyfter frågan om att vård till ofrivilligt barnlösa borde vara lika i hela landet. Det är orimligt att det ska spela roll om man bor i Luleå eller Malmö. 

Utöver detta lyfter vi även jämställdhetsaspekten i denna fråga. Den högre ersättning vi ger i Skåne är numera likvärdig den ersättning som män erhåller vid spermiedonation, sett utifrån att en äggdonation tar mer tid och innebär ingrepp för kvinnan. Fler landsting borde höja ersättningen för äggdonation, för de ofrivilligt barnlösas skull och för jämställdhetens skull.

Ett förbättrat trygghetssystem för studenter förebygger ofrivillig barnlöshet

Ett förbättrat försäkringssystem för studenter har varit en viktig fråga för mig.  Det är därför glädjande att Folkpartiet har ställt sig bakom förslaget om en förändring av försäkringssystemet för studenter  En översyn av reglerna och villkoren för föräldrapenningen är nödvändigt för att möjliggöra för fler människor att skaffa barn under eller direkt efter studietiden. Det innebär en ökad trygghet för studenter som blir sjuka och skapar en trygghet för studenter som vill skaffa barn under studietiden.

Bristande ekonomiska förutsättningar är en av de viktigare orsakerna till att många, inte minst studenter, väljer bort barn i en ålder då de biologiskt sett är som mest fertila. Otidsenliga socialförsäkringssystem har lett till att människor senarelägger sina försöka att få barn vilket leder till att allt fler är äldre när första barnet föds. Förslaget innebär en ökad trygghet för studenter som blir sjuka under sina studier. Att studenter är den enda grupp i landet som inte tillåts vara deltidssjukskrivna kan innebära såväl personlig katastrof som förvärra sjukdomstillstånd. Bara för att man är ung och vid god vigör innebär inte det att man inte kan drabbas av fysisk och psykisk ohälsa.  

En dag för alla ofrivilligt barnlösa

I dagens Kvällsposten skriver jag tillsammans med Cornelia Armano, ordförande i Barnlängtan - patientföreningen för ofrivilligt barnlösa om ofrivillig barnlöshet. Följ länken eller läs artikeln här under:

En dag för alla ofrivillig barnlösa
På söndag är det Mors dag, en dag då tusentals barn väcker sina mammor med frukost på sängen, levande ljus och egengjorda teckningar. Mors eller Fars dag är dock något som inte alla får uppleva trots att man inget hellre vill - om man är ofrivilligt barnlös.

Trots att så många som 15 till 20 procent av befolkningen är ofrivilligt barnlösa är det en sjukdom det talas väldigt tyst om. Hade människor i allmänhet och sjukvårdpolitiker i synnerhet vetat hur hårt sjukdomen slår mot livskvalitet, sociala relationer, arbetssituation och privatekonomi hade rimligen förståelsen och den vård och stöd som erbjuds varit bättre.

Ofrivillig barnlöshet syns inte utanpå men påverkar ens psykiska hälsa desto mer. För många ter sig livet mindre meningsfullt och inte sällan utvecklar man en livskris. Omgivningens bristande förståelse förstärker detta vilket får många att dra sig undan. Trots detta är det väldigt få som erbjuds psykologiskt stöd från samhället.

Försvårande för de drabbade är även det faktum att den vård som erbjuds skiljer sig så kraftigt åt beroende på var i landet man bor och att vården snarare baseras på politiska beslut än på evidens och beprövad erfarenhet. Exempelvis finns det stora regionala skillnader i tillåtna antal försök med assisterad befruktning, liksom skillnader inom vilket åldersspann som behandlingen genomförs.

Det är därför dags att se över de lagar och regelverk som finns och att införa nationella riktlinjer, åtminstone så att vården ser likadan ut över hela landet.

Med långa kötider och det faktum att åldern påverkar möjligheterna att bli med barn tvingas många att söka hjälp vid privata kliniker eller utomlands. Assisterad befruktning utförd utanför den subventionerade vården bekostas av de enskilda som i många fall skuldsätts för livet eller tvingas låta bli att skaffa det barn man så innerligt önskar.

I väntan på att initiativ tas från exempelvis staten eller Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan de olika landstingen själva göra något åt situationen. Från Region Skånes sida är frågan uppe på den politiska dagordningen och nyligen höjdes ersättningen till äggdonatorer kraftigt, till gagn för berörd grupp av ofrivillig barnlösa.

Att det finns mycket att göra i frågan om ofrivilligt barnlöshet rådet det inget tvivel om. Låt oss därför börja med att prata högt om sjukdomen så att den får den uppmärksamhet den förtjänar, med start redan i morgon – dagen innan Mors dag – då vi uppmärksammar Ofrivilligt barnlösas dag!