Minskade statsbidrag till skånsk sjukvård

Igår presenterades regeringens budget för 2016. Det finns mycket att kommentera när det gäller innehållet men i detta inlägg ska jag hålla mig till vad det innebär för den skånska sjukvården.  

När budgeten presenterades var regeringen snabb med att basunera ut vilka stora satsningar som regeringen gör på sjukvården. Exempelvis påstod Mikael Damberg näringsminister på besök i Skåne att regeringen kommer satsa 200 miljoner kronor extra på skånsk sjukvård och enligt Dambergs ord är det ”otroligt mycket pengar”

Dock visade det sig ganska snabbt att detta var en stor lögn från den rödgröna regeringen då till och med Regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) gick ut med ett pressmeddelande om att det inte blir några extra pengar till den skånska sjukvården i statsbidragen för 2016.

Det är bra att Henrik Fritzon är tydlig och berättar att Region Skåne inte får ökade tillskott till den skånska sjukvården. Det är ohederligt att gå ut och lova 200 miljoner kronor till den skånska sjukvården som regeringen har gjort, när det i själva verket handlar om en neddragning av statsbidragen till Region Skåne.   

Att enbart höja skatten är inte lösningen för att minska pressen på personalen

Vid ett flertal gånger har jag i min blogg berört ett väldigt viktigt område för sjukvården i stort nämligen den ökade administrativa arbetsbördan som tyvärr många läkare och sjuksköterskor möter varje dag. Jag har också fått förtroendet att fram till årsskiftet leda arbetet med Region Skånes förenklingskommission för att hitta nya sätt för att frigöra mer tid för läkare och sjuksköterskor så att de kan ägna mer tid åt patienter.  Mot bakgrund av detta presenterade Stockholms läns landsting en intressant rapport som berör just detta. 

Rapporten belyser landstingets utveckling över tid, rapporten visar att antalet anställda har ökat samtidigt som lönerna har stigit bland anställda från 2009. Trots denna utveckling så visar rapporten att det utförs mindre vård. En av förklaringarna i rapporterna är att sjuksköterskors och läkarnas tid går åt till mer administrativa arbetsuppgifter. Det är en slutsats som flertalet nationella undersökningar bekräftar för sjukvården i stort.   

Rapporten sätter fingret på ett viktigt område om den administrativa bördan som våra medarbetare möter varje dag, med exempelvis krångliga IT system och vissa uppgifter som måste registreras flera gånger om i olika system. Det medför att många anställda känner en ökad arbetsbelastning trots att mycket talar för att den faktiska patenttiden har minskat över tid. Detta i en tid när vi har satsat mer på sjukvården än vad vi någonsin har gjort.  

För att ta ytterligare steg i arbetet med förenklingskommissionen borde en motsvarande rapport tas fram i Region Skåne. På så sätt kan det användas i arbetet för att hitta områden som Region Skåne måste arbeta med för att förenkla för våra anställda och se till att fler skåningar får mer tid med sin läkare eller sjuksköterska.     

Därför kommer jag att tillsammans med Stefan Lamme(M) att ställa följande frågor till Region Styrelsens ordförande Henrik Fritzon vid nästa regionfullmäktige: 

Har du i egenskap av regionstyrelsens ordförande för avsikt att ta initiativ till att genomföra en motsvarande kartläggning av Region Skånes verksamhet?    

På vilket sätt avser ni jobba för att hålla upp det förändringstryck som sker på våra sjukhus med att förenkla och ta bort onödig administration för våra medarbetare?  

I en tid när vi satsar mer på sjukvården än vad vi någonsin har gjort ser vi samtidigt att våra läkare och sjuksköterskor brottas med en allt större administrativ börda i stället för att tillbringa mer tid med patienterna. Samtidigt ger Socialdemokraterna och Miljöpartiet sken av att det enda som krävs är att höja skatten. Vad sjukvården verkligen behöver är att fortsätta arbetet med att förenkla och ta bort hinder för våra medarbetare.

Glasäpplet ett ledande exempel på vilken resa de skånska vårdcentralerna har gått igenom

För åtta år sedan fick jag förmånen att ansvara för de skånska vårdcentralerna. En av mina första uppgifter var att instifta ett förbättringspris för vårdcentralerna, ett pris som premierar alla de goda exemplen som finns ute på de skånska vårdcentralerna, en stark kontrast till den ofta ensidiga kritiken som vill måla hela den skånska vården nattsvart. Idag har jag delat ut Glasäpplet och det kommer nu att dröja ett tag innan jag eventuellt får möjligheten att göra det igen. Varje år som jag har delat ut priset slås jag av all den kompetens, glädje och vilja som så många vårdcentraler har för att hela tiden leverera den bästa vården till skåningarna. Årets pristagare var inget undantag, det är bara att se motiveringarna nedan:

Årets pristagare

”Nova Veberöd levererar toppresultat på medicinska kvalitetsparametrar varje år och har mycket nöjda patienter”

"Sorgenfrimottagningen har en fin tradition av bra resultat för medicinska kvalitetsparametrar. Nu är Sorgenfrimottagningen även ett föredöme tack vare en markant resultatförbättring i det patientupplevda bemötandet."

Laurentiikliniken, Lund
”Hedersomnämnande för stor uppskattning bland medborgare”

Motivering Vårdcentralen Näsby
”Hedersomnämnande för stor uppskattning bland medborgare”

Det är lätt att glömma i detta sammanhang vilken fantastisk resa som de skånska vårdcentralerna har gått igenom sedan glasäpplet instiftades. 2006 var det långa köer och väldigt svårt att komma till på telefon samt att Region Skåne satsade minst på vårdcentralerna i landet. År för år har Region Skåne tagit stora steg och har en positiv utveckling. Köerna har kortats och vi har aldrig satsat så mycket på vårdcentralerna som vi gör idag.

Mitt mål har hela tiden varit att ta de skånska vårdcentralerna från botten till toppen. Vi har kommit en bra bit på vägen, vi ligger nu över medel.Vägen till toppen når vi genom att fortsätta att utbilda fler läkare, höja statusen på vårdcentralerna och lägga ännu mer resurser på att korta telefonköerna. Senast S och MP hade makten valde man att inte prioritera vårdcentralerna, det är på tiden att de inser hur viktiga vårdcentralerna är.