Sveriges bästa vårdcentraler 2018

Idag presenterade jag och Mats Persson Folkpartiets politik för vårdcentralerna på en pressträff i Lund. Förslagen är en del i Folkpartiets mål att Skåne ska ha Sveriges bästa vårdcentraler år 2018. På så sätt kan vi undvika att människor hamnar på akuten i onödan, att människor känner trygghet och att äldre med många sjukdomar får träffa samma personal.

Vi vill att människor ska få rätt vård, i rätt tid, på rätt plats. Därför är det viktigt att människor känner förtroende för sin vårdcentral och en viktig del i det handlar om att det finns tillräckligt med läkare. Idag finns en brist på allmänläkare som vi vill ta itu med.

Under den senaste mandatperioden har Folkpartiet varit pådrivande i arbetet med att satsa på vårdcentralerna. Genom att tillföra 250 Mkr under de kommande åren vill vi ge vårdcentralerna möjlighet att förbättra tillgängligheten, ha fler anställda och bättre öppettider.

Vi föreslår även en utökad satsning på forskning för primärvården. Centrum för primärvårdsforskning i Skåne ligger redan långt framme i jämförelse med andra landsting/regioner både i Sverige men även i norra Europa.

Framtiden kräver att vi blir bättre på att upptäcka och behandla breda folksjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt/fetma. Vi vill stärka Skånes ställning som en region där primärvården ligger i framkant och då är det självklart att satsa på forskning,

Du kan läsa våra förslag i sin helhet i rapporten ”Från botten till toppen, vår vision om framtidens vårdcentraler” På följande länk http://www.folkpartiet.se/lokalt/skane-lan/

Staten behöver ta över den högspecialiserade vården

Idag kom regeringen med ett välkommet initiativ. Nämligen att en utredare har blivit utsett att se över hur den högspecialiserade vården kan koncentreras bättre. Folkpartiet i Skåne och jag själv har sedan ett år tillbaka drivit frågan att staten ska ta över den högspecialiserade vården se exempelvis http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lat-staten-ta-over-specialistvarden_8724092.svd Ska vi fortsätta vara ett land som ligger i framkant när det gäller att ta fram nya behandlingsmetoder och nya mediciner, måste vi fortsätta att satsa på forskning och den högspecialiserade sjukvården. För att klara utmaningar i framtiden med en åldrande befolkning och medicinsk teknisk utveckling behövs det en utökad nationell styrning, samordning och finansiering av sjukvården. I ett första steg bör därför ansvaret för den högspecialiserade vården bäras av staten. Det är en garant för en jämlik och rättvis vård i hela landet.

Staten måste ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården

Idag startar Folkpartiets Landsmöte. Det blir ett par intressanta dagar där vi inom Folkpartiet ska besluta om vår politik och framtida inriktning. En viktig fråga för mig är förslaget om att staten ska ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården. Det är viktigt för att trygga en god vård i framtiden oavsett var i landet man bor. Med anledning av detta skriver jag idag  i Svenska Dagbladet tillsammans med sex andra Folkpartister för att uppmärksamma frågan. Min förhoppning är att Folkpartiet ska ställa sig bakom detta. Ni kan läsa artikeln nedan.

Låt staten ta över specialistvården

De regionala skillnaderna i vårdkvalitet blir allt större. Därför är det viktigt att partiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården, skriver sju FP-politiker. 

I vår vision är Sverige ett land som ligger i fronten när det gäller att ta fram nya behandlingsmetoder och nya mediciner. I vår målbild håller sjukvården en hög tillgänglighet och kvalitet där människor – oavsett bostadsort – får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.

Där är vi inte i dag. I patientmaktsutredningen som presenterade sitt slutbetänkande före sommaren framkommer en tydlig bild av att det råder stora skillnader mellan landsting och vårdgivare när det gäller medicinska resultat och behandlingsformer. Utredningens ordförande Johan Assarsson ställer sig frågan: ”Hur kan manmotivera att relativ femårsöverlevnad för kvinnor med vissa former av cancer varierar mellan cirka 40 och drygt 70 procent beroende på i vilket landsting vården ges?”

Det enkla svaret är att det kan man inte. De regionala skillnaderna innebär att Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om att människor ska garanteras en jämlik vård i hela landet inte uppfylls. Utöver att människor inte får likvärdig vård riskerar detta att urholka förtroendet för sjukvården. Ty som skattebetalare är vi alla med och finansierar sjukvården och vi bör kunna förvänta oss lika hög kvalitet oavsett om vi bor i Malmö, Markaryd eller Malung.

Särskilt stor är utmaningen att ge likvärdig vård när vi tittar på den högspecialiserade vården. Under de senaste 20 åren har sjukvården utvecklats i en rasande takt där kunskapsutvecklingen inom sjukvården går allt snabbare. Patienter överlever i dag sjukdomar som inte gick att bota för 20 år sedan. I jämförelse med i början av 1990-talet har den som drabbas av en hjärtinfarkt i dag mer än dubbelt så stor chans att överleva om man når ett sjukhus.

I Sverige har vi en god tradition av att utveckla nya mediciner och behandlingsmetoder som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv. För att Sverige ska kunna behålla positionen som världsledande krävs fortsatta satsningar på klinisk forskning. I dag råder ett delat ansvar där landsting/region ansvarar för sjukvård och staten ansvarar för forskning och utbildning. Gränsdragningen mellan sjukvårdsproduktion, undervisning och forskning bidrar till att forskning och undervisning kommer på undantag.

Det finns ett antal initiativ för att möta utvecklingen med regionala skillnader och behovet av kraftsamling kring den högspecialiserade vården. Ansvarskommitténs föreslog att Sverige skulle delas in i större regioner. Men när det nu står klart att det inte blir några större förändringar är vår ingång att staten behöver ta ett större ansvar för sjukvården.

Regeringen har aviserat att man kommer att öka den statliga styrningen genom att skillnader och brister i medicinska resultat ska utgöra underlag för tillsynsinsatser. Men det är inte tillräckligt. Om människor ska kunna erbjudas god vård oavsett var i landet man bor måste staten ta ett finansiellt ansvar för den högspecialiserade sjukvården. Vi är medvetna om att detta är en kontroversiell ståndpunkt, men frågan är alltför viktig för att inte diskuteras.

En åldrande befolkning och stora behov av satsningar på medicinsk teknisk utveckling bidrar till att det på sikt blir svårt för regioner och landsting att fullt ut finansiera sjukvården. Detta gäller inte minst för mindre regioner och landsting. Med en tilltagande urbanisering riskerar vi att få en situation där vi får ännu större regionala skillnader i sjukvårdens kvalitet, när färre människor kan bidra till den gemensamma välfärden i vissa delar av landet.

På landsmötet är det viktigt att Folkpartiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården. Det är en garant för en jämlik och rättvis vård. Det är viktigt för den enskilda patienten som får tillgång till nya behandlingar som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv.

MARIT PAULSEN (FP)

Europaparlamentariker

BARBRO WESTERHOLM (FP)

riksdagsledamot

OLLE SCHMIDT (FP)

Europaparlamentariker, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse

MATS PERSSON (FP)

regionråd i Skåne, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse

JENS SUNDSTRÖM (FP)

landstingspolitiker i Norrbotten, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse

GILBERT TRIBO (FP)

regionråd i Skåne

MARIA LUNDQVIST-BRÖMSTER (FP), riksdagsledamot