SD hjälper styret att återta dialysvården i egen regi

Vid gårdagens regionstyrelse beslutade styret tillsammans med SD att återta dialysvården i egen regi, trots att det är en välfungerande och omtyckt verksamhet av dialyspatienterna. Det förvånar mig knappast att Socialdemokraterna och Miljöpartiet väljer att återta dialysvården i egen regi.

Trots att Heleneholmskliniken bedriver en högre kvalitet än vad Region Skåne själva gör, så ligger det i linje med styrets strävan att all sjukvård ska drivas i egen regi. Styret har en tydlig agenda och låter ideologin gå före patienternas bästa.

När det gäller SD har de under ärendets gång likt en vindflöjel ändrat ståndpunkt. Redan från början i hälso- och sjukvårdsnämnden var SD bereda att återremittera ärendet när det stod klart att det fanns stora brister i underlaget till beslut, i sista sekund valde SD att stödja styret och rösta för att återta dialysvården i egen regi.

Dialysärendet gick sedan vidare till regionstyrelsen för beslut. Plötsligt gjorde SD klart att de hade ändrat sig och skulle precis som alliansen rösta nej till att återta dialysvården, då hade bland annat njurförbundet gått ut med skarp kritik mot förslaget att återta dialysvården i egen regi där njurförbundet lyfte de negativa konsekvenserna det skulle medföra för dialyspatienterna. På sittande möte fick styret kalla fötter och valde istället att dra ut ärendet och därmed sätta in ett extra regionstyrelsesammanträde för att avgöra ärendet.

På det extrainsatta regionstyrelsemötet igår, valde SD för tredje gången att åter igen byta ståndpunkt och rösta för styrets förslag. Det är anmärkningsvärt att ett parti som så desperat försöker hävda att de är ett ansvarsfullt parti helt plötsligt ändrar åsikt i olika frågor.

Det är inte att ta ansvar för dialyspatienterna som nu på grund av styret och SD blir av med en omtyckt och god verksamhet för dialysvården i Skåne.          

Färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhus

Idag uppmärksammar SR ekonyheter att färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhus efter att de har blivit klara med sin behandling. Det skapar onödigt lidande bland patienter som blir kvar på sjukhus trots att behandlingen är avklarad.

Jag har sedan tidigare tillskrivit regeringen och uppmärksammat dem på frågan.  Det är idag lagstiftningen som står i vägen för att patienter ska skickas hem tidigare.

Betalningsansvaret, när det gäller patienter i behov av somatisk vård, övergår idag från regionen till kommunen tidigast fem helgfria dagar efter att kallelse till vårdplanering mottagits av kommunen. Denna regel innebär stelbenthet för våra organisationer men inte minst innebär detta försämrad livskvalitet för den äldre. Lagen trädde i kraft för 21 år sedan och har trots förändringarna för 10 år sedan överlevt hela IT-revolutionen. Kort sagt är lagen anpassad efter en verklighet som är långt ifrån det samhälle vi idag lever i, inte minst med tanke på i vilken hastighet och mängd information idag överförs mellan olika myndigheter. Med dagens IT-utveckling borde vi kunna ställa krav på att samarbetet mellan regionen och kommunen ska vara snabbare så att vårdplanering kan ske snabbare och att den äldre fortare kan återvända till sitt hem.  

Regeringen ser nu över lagstiftningen och det är glädjande. Nyheter som dessa visar återigen hur viktigt det är att vi får till en modern lagstiftning som har människan i fokus.    

Öka kunskapen om vårdhygien!

Idag har vi presenterat ett förslag för att öka kunskapen om vårdhygien. Det är en väldigt viktig fråga som idag medför att patienter får infektioner i onödan när man läggs in på exempelvis ett sjukhus.  Vi vill därför inrätta ett expertcentrum för vårdhygien med syfte att förbättra vårdhygien i Skånes olika kommuner. Våra revisorer har sedan innan påtalat vikten av en bättre samverkan mellan kommun och region för att förebygga vårdrelaterade infektioner. För mig är det en självklarhet att alla tjänar på att kunskapen om vårdhygien ökar, inte minst för de patienter som ofta är äldre och sköra. En infektion innebär för dessa människor drastiskt försämrad livskvalitet. Kan vi göra mer för att minska infektioner ska vi göra det.  

Regeringen ser över betalningsansvarslagen

Idag fattar regeringen beslut om att tillsätta en utredning om att se över betalningsansvarslagen det är ett viktigt initiativ som jag har skrivit tidigare om på min blogg:  http://tribotycker.blogspot.se/2014/02/fardigbehandlade-patienter-maste.html

Betalningsansvaret, när det gäller patienter i behov av somatisk vård, övergår idag från regionen till kommunen tidigast fem helgfria dagar efter att kallelse till vårdplanering mottagits av kommunen. Denna regel innebär stelbenthet för våra organisationer men inte minst innebär detta försämrad livskvalitet för den äldre. Lagen trädde i kraft för 21 år sedan och har trots förändringarna för 10 år sedan överlevt hela IT-revolutionen. Kort sagt är lagen anpassad efter en verklighet som är långt ifrån det samhälle vi idag lever i, inte minst med tanke på i vilken hastighet och mängd information idag överförs mellan olika myndigheter. Med dagens IT-utveckling borde vi kunna ställa krav på att samarbetet mellan regionen och kommunen ska vara snabbare så att vårdplanering kan ske snabbare och att den äldre fortare kan återvända till sitt hem.


Det är med stor förhoppning som jag hoppas att utredningen mynnar ut i en ny lagstiftning som är tidsenlig och har patienten i fokus.

Färdigbehandlade patienter måste skickas hem tidigare från sjukhuset!

Idag kom regeringens samordnare Göran Stiernstedt med beskedet att färdigbehandlade patienter måste skickas hem snabbare från sjukhusen. Han har nu fått uppdraget att leda regeringens utredning, för att se över lagstiftningen. Det är ett glädjande besked som jag senast för en månad sedan uppmärksammade Göran Hägglund på i ett brev. Lagstiftningen måste vara anpassad till patienten så ser det tyvärr inte ut idag. Betalningsansvarslagen är den lag som reglerar den skyldighet som sjukhuset och kommunen har när det gäller vem som ska betala för en patient som vanligtvis har hjälp från kommunen. Lagen säger idag att kommunen har fem vardagar på sig att ta hem patienten när den är färdigbehandlad och klar att åka hem från sjukhuset. Detta innebär i flera fall onödigt lång väntan för äldre sjuka patienter och är inte utformad efter den enskilda patienten.  Lagen trädde i kraft för 21 år sedan och har trots förändringarna för 10 år sedan överlevt hela IT-revolutionen. Kort sagt är lagen anpassad efter en verklighet som är långt ifrån det samhälle vi idag lever i, inte minst med tanke på i vilken hastighet och mängd information idag överförs mellan olika myndigheter.  Med dagens IT-utveckling borde vi kunna ställa krav på att samarbetet mellan regionen och kommunen ska vara snabbare så att vårdplanering kan ske snabbare och att den äldre fortare kan återvända till sitt hem. När det gäller vårdplanering och en färdigbehandlad patients rätt att återvända till sitt hem så borde inte lagregler om vardagar och helgdagar vara styrande, utan snarare vad som är bäst för patienten. Är exempelvis patienten medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset på en fredag är det inte rimligt att patienten måste invänta att kommunen öppnar sin verksamhet på måndagen och således vara kvar på sjukhuset hela helgen.

Minskad byråkrati – mer tid för patienter

Idag presenteras ett förslag till en tillfällig beredning, en Förenklingskommission, inom Region Skåne som ska se över hur vi kan minska byråkratin i den skånska vården. Jag är föreslagen att leda Förenklingskommissionen vilket glädjer mig. Ofta när jag är ute i våra verksamheter möter jag en frustration från våra medarbetare inom vården att det på senare år blivit för mycket byråkrati som tar tid från patienterna. Jag tycker det är viktigt att sätta ord och handling på denna frustration så att vi kan göra något åt det.

Det är enkelt att införa nya kvalitetssystem och nya dokumentationskrav eftersom det alltid är för den goda sakens skull. Policys och reglementen som ska reglera olika händelser och verksamheter framstår allt som oftast som bra saker. Men det finns en gräns när vi i vår iver att reglera allt får lägga allt mer tid på administration och uppföljning istället för att utföra våra kärnuppdrag, att ge en god och tillgänglig vård till skåningarna.

Jag antar mig detta uppdrag förutsättningslöst och med stor ödmjukhet inför att vissa beslut som jag själv varit med och fattat kan bli föremål för översyn utifrån att vi behöver dra ner på den administrativa bördan.

Vi kommer att några intensiva vårmånader göra ett flertal besök i vården i Skåne för att träffa medarbetare i vården och lyssna in vilka idéer som finns. Parallellt med detta kommer de centrala tjänstemännen att få i uppdrag att se över våra ackrediteringsvillkor för vårdvalen med mera.

Jag är spänd av förväntan inför detta och kommer gå in i arbetet med inställningen att allt är möjligt. Har du några tankar om hur vi kan minska byråkratin i den skånska vården får du gärna höra av dig till mig, gilbert.tribo@skane.se

Staten måste ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården

Idag startar Folkpartiets Landsmöte. Det blir ett par intressanta dagar där vi inom Folkpartiet ska besluta om vår politik och framtida inriktning. En viktig fråga för mig är förslaget om att staten ska ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården. Det är viktigt för att trygga en god vård i framtiden oavsett var i landet man bor. Med anledning av detta skriver jag idag  i Svenska Dagbladet tillsammans med sex andra Folkpartister för att uppmärksamma frågan. Min förhoppning är att Folkpartiet ska ställa sig bakom detta. Ni kan läsa artikeln nedan.

Låt staten ta över specialistvården

De regionala skillnaderna i vårdkvalitet blir allt större. Därför är det viktigt att partiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården, skriver sju FP-politiker. 

I vår vision är Sverige ett land som ligger i fronten när det gäller att ta fram nya behandlingsmetoder och nya mediciner. I vår målbild håller sjukvården en hög tillgänglighet och kvalitet där människor – oavsett bostadsort – får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.

Där är vi inte i dag. I patientmaktsutredningen som presenterade sitt slutbetänkande före sommaren framkommer en tydlig bild av att det råder stora skillnader mellan landsting och vårdgivare när det gäller medicinska resultat och behandlingsformer. Utredningens ordförande Johan Assarsson ställer sig frågan: ”Hur kan manmotivera att relativ femårsöverlevnad för kvinnor med vissa former av cancer varierar mellan cirka 40 och drygt 70 procent beroende på i vilket landsting vården ges?”

Det enkla svaret är att det kan man inte. De regionala skillnaderna innebär att Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om att människor ska garanteras en jämlik vård i hela landet inte uppfylls. Utöver att människor inte får likvärdig vård riskerar detta att urholka förtroendet för sjukvården. Ty som skattebetalare är vi alla med och finansierar sjukvården och vi bör kunna förvänta oss lika hög kvalitet oavsett om vi bor i Malmö, Markaryd eller Malung.

Särskilt stor är utmaningen att ge likvärdig vård när vi tittar på den högspecialiserade vården. Under de senaste 20 åren har sjukvården utvecklats i en rasande takt där kunskapsutvecklingen inom sjukvården går allt snabbare. Patienter överlever i dag sjukdomar som inte gick att bota för 20 år sedan. I jämförelse med i början av 1990-talet har den som drabbas av en hjärtinfarkt i dag mer än dubbelt så stor chans att överleva om man når ett sjukhus.

I Sverige har vi en god tradition av att utveckla nya mediciner och behandlingsmetoder som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv. För att Sverige ska kunna behålla positionen som världsledande krävs fortsatta satsningar på klinisk forskning. I dag råder ett delat ansvar där landsting/region ansvarar för sjukvård och staten ansvarar för forskning och utbildning. Gränsdragningen mellan sjukvårdsproduktion, undervisning och forskning bidrar till att forskning och undervisning kommer på undantag.

Det finns ett antal initiativ för att möta utvecklingen med regionala skillnader och behovet av kraftsamling kring den högspecialiserade vården. Ansvarskommitténs föreslog att Sverige skulle delas in i större regioner. Men när det nu står klart att det inte blir några större förändringar är vår ingång att staten behöver ta ett större ansvar för sjukvården.

Regeringen har aviserat att man kommer att öka den statliga styrningen genom att skillnader och brister i medicinska resultat ska utgöra underlag för tillsynsinsatser. Men det är inte tillräckligt. Om människor ska kunna erbjudas god vård oavsett var i landet man bor måste staten ta ett finansiellt ansvar för den högspecialiserade sjukvården. Vi är medvetna om att detta är en kontroversiell ståndpunkt, men frågan är alltför viktig för att inte diskuteras.

En åldrande befolkning och stora behov av satsningar på medicinsk teknisk utveckling bidrar till att det på sikt blir svårt för regioner och landsting att fullt ut finansiera sjukvården. Detta gäller inte minst för mindre regioner och landsting. Med en tilltagande urbanisering riskerar vi att få en situation där vi får ännu större regionala skillnader i sjukvårdens kvalitet, när färre människor kan bidra till den gemensamma välfärden i vissa delar av landet.

På landsmötet är det viktigt att Folkpartiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården. Det är en garant för en jämlik och rättvis vård. Det är viktigt för den enskilda patienten som får tillgång till nya behandlingar som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv.

MARIT PAULSEN (FP)

Europaparlamentariker

BARBRO WESTERHOLM (FP)

riksdagsledamot

OLLE SCHMIDT (FP)

Europaparlamentariker, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse

MATS PERSSON (FP)

regionråd i Skåne, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse

JENS SUNDSTRÖM (FP)

landstingspolitiker i Norrbotten, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse

GILBERT TRIBO (FP)

regionråd i Skåne

MARIA LUNDQVIST-BRÖMSTER (FP), riksdagsledamot