Hörby kommun riskerar att stå utan vårdcentral

De senaste veckorna har det gått att läsa om den turbulens och missnöje som många anställda känner på Hörby Vårdcentral. Det är en utveckling som har pågått sedan i höstas och har nu kulminerat där flertalet läkare och sjuksköterskor har sagt upp sig.

Hörby vårdcentral har ett behov av 8 läkartjänster men det finns nu endast 1,4 läkartjänster i tjänst på vårdcentralen. Om inte utvecklingen vänder så riskerar Hörby Vårdcentral att läggas ner. Det skulle vara ett extremt hårt slag för Hörby kommun som endast har en vårdcentral. En kommun med ca 15 000 invånare riskerar att stå utan en vårdcentral.

Situationen på Hörby vårdcentral är ohållbar och det drabbar Hörbys kommuninvånare hårt. Är en patient i behov att träffa en läkare är väntetiden flera veckor ibland månader. Personalen sjukskrivs eller flyr vårdcentralen.

Med anledning av detta kommer jag att i nästa vecka ställa följande fråga till Joakim Sandell (S) som har ansvar för Skånes Universitets sjukhus upptagningsområde:

Har ni tagit några initiativ för att lösa den ohållbara situation som finns på Hörby vårdcentral?

Det är viktigt att situationen på Hörby vårdcentral så snabbt som möjligt stabiliseras innan det är för sent då riskerar hela Hörby kommun att stå utan vårdcentral. 

Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar inte läkarbristen på allvar

I nästa vecka har vi årets första regionfullmäktige då får vi möjlighet att diskutera hur den styrande minoriteten (S och MP) har tänkt få bukt med den stora läkarbrist som finns på våra skånska vårdcentraler, det är inget som är unikt för Skåne utan behovet ser olika stort ut runt om i landet.  Med tanke på att den styrande minoriteten väljer att drastiskt dra ner på antalet ST tjänster i allmän medicin i årets budget, verkar inte den styrande minoriteten ta människors oro på allvar, tvärtom ser de nu till att läkarbristen är här för att stanna. Det blir extra tydligt för skåningen som ofta besöker sin vårdcentral när den enskilda personen får träffa en ny läkare vid varje besök. Det drabbar särskilt utsatta grupper som är i stort behov av en god läkarkontinuitet.

För att sätta det hela i perspektiv så gjorde vi i femklövern i 2014 års budget en historisk satsning på 58 nya utbildningsplatser för läkare i allmänmedicin. Den styrande minoriteten väljer istället att drastiskt dra ner på ambitionsnivån och endast tillsätta knappt 40 nya platser varje år. Alliansens och Folkpartiets förslag var att istället tillsätta 60 nya platser varje år men förslaget fick inte gehör från den styrande minoriteten.  Bara under de kommande åren kommer det att saknas ca 100 läkare på våra skånska vårdcentraler. 

Det blir särskilt anmärkningsvärt när vi vet att under de kommande åren har vi stora pensionsavgångar, bara under detta år beräknas 35 allmänläkare att gå i pension.  Med den takten kommer det att ta över 15 år att bli kvitt läkarbristen på våra vårdcentraler. 

Med alliansens förslag hade det tagit 5 år att bli kvitt läkarbristen.

Därför kommer jag att ställa följande frågor till personalnämndens ordförande Märta Stenevi (MP): Om vilken långsiktig strategi som den styrande minoriteten har för att utrota läkarbristen och vilka andra lösningar utöver att utbilda fler allmänläkare som den styrande minoriteten har tänkt sätta in. 

Att utrota läkarbristen på våra skånska vårdcentraler var ett av Folkpartiets främsta vallöften där vi under mandatperioden vill tillsätta 240 nya utbildningsplatser för läkare i allmänmedicin. Ska vi fortsätta vår resa mot att ha de bästa vårdcentralerna i landet måste vi bli kvitt läkarbristen, därför kommer jag att gång på gång se till att uppmärksamma denna viktiga fråga och se till den styrande minoriteten inser vikten av fler läkare på våra vårdcentraler.  Tyvärr verkar det som att det kommer att dröja så länge som Socialdemokraterna och Miljöpartiet styr regionen.

Allmänläkarna är en av utgångspunkterna för sjukvården

Idag läser jag en debattartikel i Läkartidningen (finns tyvärr inte på nätet ännu) som är skriven av två allmänläkare i primärvården. Man lyfter fram den oförtjänta kritik som allmänläkarna ibland får utstå som leder till att statusen på allmänspecialiteten sjunker bland unga läkare inför deras ST-val. Jag kan inte annat än hålla med. Jag menar att statusen på hela primärvården måste uppvärderas som ett spännande och utvecklande specialistområde. I Region Skåne tillför vi primärvården mer resurser så att vårdcentralerna ska kunna vara den instans som behandlar de allra flesta patienterna, inte bara en remissnivå innan man kommer till en specialist.

Det behövs fler allmänspecialister i sjukvården, det finns en stor brist de närmsta åren och därför har vi utökat antalet ST-block i allmänmedicin med 68 platser från år 2014. Men jag tror vi behöver göra mer för att lyfta vårdcentralernas status. Det gör vi genom mer resurser till primärvården, mer resurser till primärvårdsforskning och krav på en hög tillgänglighet hos primärvården.

Förändringar av journalsystem

Källa: www.fotoakuten.se

Diskussionen om dåliga IT-system i vården är ständigt pågående och i alla landsting i Sverige. Tyvärr verkar det inte finnas något verktyg som fungerar optimalt utan många system har någon brist. Magnus Ängslycke är en läkare på en vårdcentral i Alingsås som har tagit ett bra initiativ, läs om det här http://distriktslakare.com/journalsystem/

Ofta när man pratar om IT-system så börjar man i fel ända, genom att man utgår från befintliga IT-system och då får det sätta ramarna. Jag tror vi måste snarare måste göra tvärt om precis som Magnus Ängslycke har gjort. Vi ska förutsättningslöst utgå i från hur systemen ska användas av våra medarbetare och lyssna på vad som är viktigt för dem. Vi som styr och chefer högt upp i beslutshierarkin har sällan koll på vilka delar som är viktiga. Bättre IT-system som utgår från undersköterskors, sjuksköterskors, läkares och annan vårdpersonals behov och vardag är enda vägen framåt.

Byråkratin måste minska i sjukvården

Under hösten har jag träffat många människor som arbetar i den skånska vården och fått flera berättelser till mig om hur den skånska vården fungerar. Det är alltid olika svar beroende på var i Skåne man är och vem man pratar med, men en återkommande kritik mot vårt sätt att bedriva sjukvård är att den administrativa bördan på läkare framför allt är för stor.

Igår läste jag även nyheten om att myndigheten för vårdanalys släppt en rapport där de pekar på att den administrativa bördan på läkare måste minska till förmån för att mer tid läggs på att träffa patienter. Till detta kan läggas att jag och mina politiska kollegor under hösten har hanterat en mängd olika ackrediteringsvillkor för 2014, som är omfattande och inte alltid jätteenkla att förstå.

Det är viktigt att vi som vårdhuvudman ställer höga krav på dokumentation och kvalitet på våra verksamheter men jag tror det är dags för oss att genomgripande se över vilken administrativ börda som faktiskt lagts på läkare och annan sjukvårdspersonal. Många saker kan säkert rationaliseras och vissa administrativa uppgifter kan säkert tas bort helt. Ska vi kunna möta framtidens behov av välfärd är det viktigt att vi arbetar smartare på alla sätt, även när vi ställer upp krav på administration. Det är därför hög tid att vi kraftsamlar kring denna otroligt viktiga fråga.