29 november 2013

One stop-shop i hudvårdvalet

Som liberal har jag som utgångspunkt att alla vuxna människor är kapabla att fatta kloka beslut utifrån sina egna behov och önskemål. Det är därför jag sedan jag engagerade mig i sjukvårdsfrågor och politiken i Region Skåne har drivit på för att skåningarna ska få bestämma mer själva när man blir sjuk. Det är bra att man själv kan välja och inte minst välja bort olika vårdgivare utifrån kvalitet, bemötande och service.

Därför är det extra kul att som en för tidig julklapp till skåningarna idag ha offentliggjort ackrediteringsvillkoren för fyra nya vårdval som införs den 1 april 2014. Det handlar om hud, ögon, LARO och psykoterapi. Alla vårdvalen kommer bidra till att köerna inom dessa områdena kommer att kortas och fler skåningar får vård snabbare.

En spännande del i hud är nyheten med så kallade "One stop-shop" som kommer införas vid exempelvis leverfläckar. Det kommer innebära att man som patient ska kunna få bedömning och behandling vid samma tillfälle. En förändring som skulle innebära att vi mer effektivt utnyttjar vårdtider samtidigt som patienten bara behöver besöka vården en gång i ärendet. Det är en spännande utveckling som jag gärna ser mer av i den skånska vården.

25 november 2013

Folkpartiets listor fastställda till regionen



Under gårdagen fastställde Folkpartiet i Skåne listorna för region och riksdag. Jag är glad och stolt över att få stå överst på listan till regionfullmäktige i nordöstra Skåne Jag vill tacka alla folkpartiets medlemmar och nomineringsmötet för att jag fått förtroendet att stå etta på listan. När nu listorna står klara, står vi väl rustade inför det kommande regionvalet, med starka och kompetenta kandidater. Vi söker i valet förtroende bland väljarna för att växa och bli ännu större.

21 november 2013

Nya investeringar för framtidens skånska sjukhus

Har idag tillsammans med mina majoritetskollegor presenterat den hittills största investeringen i Region Skånes historia. 6 miljarder på Skånes universitetssjukhus Malmödelen allt för att skapa en miljö som möter morgondagens behov. Givetvis utgår vi från att du som patient ska ha eget rum, både för bekvämlighet men framförallt för att minska risken för smitta. Imorgon presenteras en stor investering i Helsingborg. Och var inte oroliga kära Lundabor ni är inte bortglömda. Mycket stora investeringar kommer att presenteras även avseende SUS Lundadel, men vi behöver avvakta ytterligare analys av fastigheterna. Oppositionen missar aldrig ett tillfälle att sprida oro. Ser tyvärr allt mer sällan något konstruktivt från dem.

Du kan se mer om detta  via denna länk: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nytt-sjukhus-for-sex-miljarder 

20 november 2013

Ökad satsning mot benskörhet

Benskörhet eller osteoporos som det kallas är en folksjukdom som förvärras med vår stillasittande livsstil. Därför väljer vi i Region Skåne att satsa på den här viktiga sjukdomen. Nedan finner du en artikel från Kristianstad bladet om just detta.

Enligt de nationella riktlinjerna frånSocialstyrelsen är osteoporos en ”underbehandlad sjukdom”. Många som skulle kunna få hjälp får inte hjälp, i de flesta fall för att man inte inser att man har benskörhet förrän en fraktur uppkommer.

Just nu pågår ett arbete inom Region Skåne att ta fram ett regionalt vårdprogram för osteoporos. Programmet beräknas att fastställas nu under hösten, för att sedan implementeras i verksamheten under våren 2014.

Särskild koordinator

Tanken är att det ska finnas en särskild osteoporoskoordinator på varje sjukhus där benbrott handläggs. Koordinatorn ska ansvara för att alla patienter som drabbas av benbrott som en följd av osteoporos kommer in i behandling, företrädesvis via vårdcentralerna.

– Tanken är att de vårdcentraler där behovet finns framöver kommer att ha en osteoporosmottagning, säger Gilbert Tribo (FP), regionråd i Region Skåne.

I dag finns det en enda osteoporosmottagning i nordöstra Skåne – iHässleholm.

Men det behövs fler. Inte minst just i den nordöstra regionen där många i befolkningen är äldre.

– I utsatta områden där det finns många äldre borde det vara naturligt med en osteoporosmottagning på vårdcentralen. Det kanske inte är nödvändigt på en vårdcentral i en stadsdel i Malmö där det nästan bara bor unga, medan vårdcentralen på Östermalm i Kristianstad borde ha den resursen, påpekar Gilbert Tribo.

Hur mycket satsar ni på osteoporos i vårdprogrammet i rena pengar?

– Det är svårt att svara på, eftersom vi ännu inte vet vad kostnaden blir. Men det finns pengar avsatta i den interna budgeten till en satsning, säger Tribo.

Kvinnosjukdom

Skandinavien är mest drabbat av benskörhet i hela världen. Det hänger delvis samman med vårt nordliga läge och bristen på solljus (och därmed D-vitamin vintertid), men också på saker som arv, att vi generellt är ganska långa och att vi blir gamla.

Framför allt är det äldre kvinnor som drabbas av benskörhet.

– Det är bara att inse faktum, hade osteoporos varit en manlig sjukdom hade den uppmärksammats och åtgärdats för länge sedan. Så är det tyvärr, konstaterar Gilbert Tribo.

Nu har osteoporos – trots att det är en så vanlig sjukdom – mest funnits i skymundan. Först när de brutna höfterna eller armarna kommit in på akuten har benskörheten uppmärksammats, och därmed också kostat samhället enorma pengar.

– Vi vet att bara 11–13 procent av dem som kunde få behandling mot osteoporos faktiskt får det. Det gäller att upptäcka dem som lider av benskörhet innan det behövt gå så långt som till ett benbrott, säger Gilbert Tribo.

Förebyggande arbete

Det finns medicin mot osteoporos, men den effektivaste metoden att förebygga benskörhet är faktiskt genom regelbunden motion. Att röra på sig och därmed belasta skelettet gör att bentätheten behålls bättre.

– Men det gäller att inte bara tjata om att folk ska röra på sig mer, utan också se till att följa upp det, och att det finns stöd och hjälp på vägen, säger Gilbert Tribo.

– Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Sjukvården kan inte stå längst ned i dammen och försöka fånga upp det som kommer, det gäller att i stället satsa mycket mer förebyggande. Och vi vet när det gäller osteoporos att vi står inför en extrem utmaning om några år. Det gäller att vi försöker komma tillrätta med problemen redan nu.

19 november 2013

Gratis P-piller för jämställdhetens skull


Jag är glad över att vi i majoriteten idag meddelar att nästa år kommer fler unga kvinnor att kunna få p-piller utan att betala avgift i Region Skåne. Preventivmedelssubventionen* är något som inte är tvingande utan något vi i regionerna/landstingen själva beslutar om. SKL antog i juni en rekommendation för att minska skillnaderna i landet, eftersom det ser ganska olika ut. Det är inte rimligt att tjejer behandlas olika beroende på var man bor. I rekommendationen ingår nämligen en åldersgräns på 25 år, en maximal egen kostnad på 100 kr samt att preventivmedel ska ingå i läkemedelsförmånen för att subventioneras.

I Skåne idag får alla tjejer upp till 20 år gratis preventivmedel men från och med årsskiftet höjer vi i Region Skåne gränsen till 25 år. Därmed följer vi SKLs rekommendation. Det är viktigt att kvinnor har makten över sin egen kropp och därför är det väldigt angeläget att minska antalet oönskade graviditeter. I Region Skåne går vi dock längre vad det gäller rekommendationen om egenkostnaden på maximalt 100 kronor. I Skåne kommer detta inte tillämpas utan upp till 25 år kommer p-piller att vara helt avgiftsfritt.

Jag applåderar den globala värld som är på framväxt där det är en självklarhet för tjejer och killar att flytta både inom Sverige men även över hela världen, kanske främst under sina studier. Då är det beklagligt att det inom Sverige är olika regler beroende på var man är bosatt för tillfället. Kondomer är sedan tidigare gratis och därför ser jag det som ett viktigt steg för tjejer i Skåne att vi nu fattar detta beslut. Ett bra beslut för minskat antal oönskade graviditeter och ett bra beslut för jämställdheten i Skåne.

*Subventionen omfattar alla preventivmedel (p-piller, p-spruta, hormonspiral samt p-stav) som har godkänd indikation som preventivmedel, samt ingår i läkemedelsförmånen. Kondomer är sedan tidigare gratis.

17 november 2013

Staten måste ta ett större ansvar för sjukvården

Folkpartiet Skåne har arbetat för att ansvaret för den högspecialiserade sjukvården ska övertas av staten, för att öka jämlikheten i hela landet. Vid Folkpartiets landsmöte i Västerås ställde sig Folkpartiet bakom att staten ska öka samordningen och styrningen av sjukvården. Det är en nödvändig förändring och i linje med Folkpartiet Skånes förslag men det behöver göras mer.  Förslaget är inte tillräckligt långtgående för att möta de utmaningar som sjukvården står inför. Staten behöver ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården.

En åldrande befolkning och stora behov av satsningar på medicinsk teknisk utveckling bidrar till att det på sikt blir svårt för regioner och landsting att fullt ut finansiera sjukvården. Om människor ska kunna erbjudas god vård oavsett var i landet man bor måste staten ta ett finansiellt ansvar för den högspecialiserade sjukvården


Dålig sjukvård kommer vi till rätta med genom att granska kvalité inte ägarform

Vid Folkpartiets landsmöte antog Folkpartiet att vinstdrivande företag ska kunna verka i välfärdssektorn så länge kvalitetskraven uppfylls och ägarna tar ett långsiktigt ägaransvar.

För mig är det centralt att den privata eller offentliga vårdcentralen bedöms utifrån vad den levererar; inte utifrån dess ägarform. Det är därför glädjande att vi inom Folkpartiet står upp för aktörer som tar ett långsiktigt ansvar för sjukvården.  Dålig sjukvård kommer vi till rätta med genom att granska kvalitén och det gäller både privat och offentligt driven sjukvård.

15 november 2013

Ett förbättrat trygghetssystem för studenter förebygger ofrivillig barnlöshet



Ett förbättrat försäkringssystem för studenter har varit en viktig fråga för mig.  Det är därför glädjande att Folkpartiet har ställt sig bakom förslaget om en förändring av försäkringssystemet för studenter  En översyn av reglerna och villkoren för föräldrapenningen är nödvändigt för att möjliggöra för fler människor att skaffa barn under eller direkt efter studietiden. Det innebär en ökad trygghet för studenter som blir sjuka och skapar en trygghet för studenter som vill skaffa barn under studietiden.

Bristande ekonomiska förutsättningar är en av de viktigare orsakerna till att många, inte minst studenter, väljer bort barn i en ålder då de biologiskt sett är som mest fertila. Otidsenliga socialförsäkringssystem har lett till att människor senarelägger sina försöka att få barn vilket leder till att allt fler är äldre när första barnet föds. Förslaget innebär en ökad trygghet för studenter som blir sjuka under sina studier. Att studenter är den enda grupp i landet som inte tillåts vara deltidssjukskrivna kan innebära såväl personlig katastrof som förvärra sjukdomstillstånd. Bara för att man är ung och vid god vigör innebär inte det att man inte kan drabbas av fysisk och psykisk ohälsa.  




14 november 2013

Staten måste ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården

Idag startar Folkpartiets Landsmöte. Det blir ett par intressanta dagar där vi inom Folkpartiet ska besluta om vår politik och framtida inriktning. En viktig fråga för mig är förslaget om att staten ska ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården. Det är viktigt för att trygga en god vård i framtiden oavsett var i landet man bor. Med anledning av detta skriver jag idag  i Svenska Dagbladet tillsammans med sex andra Folkpartister för att uppmärksamma frågan. Min förhoppning är att Folkpartiet ska ställa sig bakom detta. Ni kan läsa artikeln nedan.


Låt staten ta över specialistvården

De regionala skillnaderna i vårdkvalitet blir allt större. Därför är det viktigt att partiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården, skriver sju FP-politiker. 

I vår vision är Sverige ett land som ligger i fronten när det gäller att ta fram nya behandlingsmetoder och nya mediciner. I vår målbild håller sjukvården en hög tillgänglighet och kvalitet där människor – oavsett bostadsort – får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.
Där är vi inte i dag. I patientmaktsutredningen som presenterade sitt slutbetänkande före sommaren framkommer en tydlig bild av att det råder stora skillnader mellan landsting och vårdgivare när det gäller medicinska resultat och behandlingsformer. Utredningens ordförande Johan Assarsson ställer sig frågan: ”Hur kan manmotivera att relativ femårsöverlevnad för kvinnor med vissa former av cancer varierar mellan cirka 40 och drygt 70 procent beroende på i vilket landsting vården ges?”
Det enkla svaret är att det kan man inte. De regionala skillnaderna innebär att Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om att människor ska garanteras en jämlik vård i hela landet inte uppfylls. Utöver att människor inte får likvärdig vård riskerar detta att urholka förtroendet för sjukvården. Ty som skattebetalare är vi alla med och finansierar sjukvården och vi bör kunna förvänta oss lika hög kvalitet oavsett om vi bor i Malmö, Markaryd eller Malung.
Särskilt stor är utmaningen att ge likvärdig vård när vi tittar på den högspecialiserade vården. Under de senaste 20 åren har sjukvården utvecklats i en rasande takt där kunskapsutvecklingen inom sjukvården går allt snabbare. Patienter överlever i dag sjukdomar som inte gick att bota för 20 år sedan. I jämförelse med i början av 1990-talet har den som drabbas av en hjärtinfarkt i dag mer än dubbelt så stor chans att överleva om man når ett sjukhus.
I Sverige har vi en god tradition av att utveckla nya mediciner och behandlingsmetoder som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv. För att Sverige ska kunna behålla positionen som världsledande krävs fortsatta satsningar på klinisk forskning. I dag råder ett delat ansvar där landsting/region ansvarar för sjukvård och staten ansvarar för forskning och utbildning. Gränsdragningen mellan sjukvårdsproduktion, undervisning och forskning bidrar till att forskning och undervisning kommer på undantag.
Det finns ett antal initiativ för att möta utvecklingen med regionala skillnader och behovet av kraftsamling kring den högspecialiserade vården. Ansvarskommitténs föreslog att Sverige skulle delas in i större regioner. Men när det nu står klart att det inte blir några större förändringar är vår ingång att staten behöver ta ett större ansvar för sjukvården.
Regeringen har aviserat att man kommer att öka den statliga styrningen genom att skillnader och brister i medicinska resultat ska utgöra underlag för tillsynsinsatser. Men det är inte tillräckligt. Om människor ska kunna erbjudas god vård oavsett var i landet man bor måste staten ta ett finansiellt ansvar för den högspecialiserade sjukvården. Vi är medvetna om att detta är en kontroversiell ståndpunkt, men frågan är alltför viktig för att inte diskuteras.
En åldrande befolkning och stora behov av satsningar på medicinsk teknisk utveckling bidrar till att det på sikt blir svårt för regioner och landsting att fullt ut finansiera sjukvården. Detta gäller inte minst för mindre regioner och landsting. Med en tilltagande urbanisering riskerar vi att få en situation där vi får ännu större regionala skillnader i sjukvårdens kvalitet, när färre människor kan bidra till den gemensamma välfärden i vissa delar av landet.
På landsmötet är det viktigt att Folkpartiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården. Det är en garant för en jämlik och rättvis vård. Det är viktigt för den enskilda patienten som får tillgång till nya behandlingar som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv.
MARIT PAULSEN (FP)
Europaparlamentariker
BARBRO WESTERHOLM (FP)
riksdagsledamot
OLLE SCHMIDT (FP)
Europaparlamentariker, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse
MATS PERSSON (FP)
regionråd i Skåne, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse
JENS SUNDSTRÖM (FP)
landstingspolitiker i Norrbotten, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse
GILBERT TRIBO (FP)
regionråd i Skåne
MARIA LUNDQVIST-BRÖMSTER (FP), riksdagsledamot 

7 november 2013

Ansvar att se till att hembesöken verkligen görs av Barnavårdscentraler


Igår var jag med i radion om en viktig fråga för mig och folkpartiet. Nämligen om barnavårdscentraler. Ni kan höra mig här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5695890

Vi skärper nu kraven på alla våra vårdgivare, både privata och offentliga. Det är viktigt att vårdgivarna erbjuder den kvalitet vi fastställt som krav på vården till medborgarna.

Många barnavårdscentraler i Skåne misslyckas med att besöka nyfödda hemma, trots att alla nyblivna föräldrar har rätt att få ett hembesök. Inför nästa år skärps därför kraven, och det blir även ett vite för barnavårdscentraler som brister.
– Vi ser att vi har alltför många barnavårdscentraler som inte lever upp till kraven. Det är tydliga krav att man ska göra hembesök, och då har vi ett ansvar att se till att hembesöken verkligen görs, säger Gilbert Tribo (FP), ordförande i närsjukvårdsrådgivningen.

Varför är det viktigt att göra hembesök?

– Dels kan du tidigt upptäcka om det finns brister i föräldraförmågan, men du kan också hjälpa till och se om det finns saker som man kan förebygga för olyckor i hemmet.

Kravet i dag är att 80 procent av alla familjer med nyfödda barn ska få ett hembesök inom ett par veckors tid, men två tredjedelar av barnavårdcentralerna gör färre besök än så, och bland dem som är sämst finns både privata och offentliga mottagningar.

Nästa år höjs kravet till 85 procent, och för de barnavårdscentraler som inte klarar kravet blir det dessutom ett vite på 1000 kronor per barn som inte fått hembesök.

– Det finns tyvärr barnavårdscentraler som knappt gör några hembesök alls, och de måste verkligen skärpa till sig, för vi kommer nu att ta ut rejäla ersättningskrav, där de får betala tillbaka en bot till oss i Region Skåne, säger Gilbert Tribo.

Barnavårdscentralerna får nu ett brev om vikten av att erbjuda alla nyblivna föräldrar hembesök och att verkligen göra besök hos de allra flesta. Att de låga siffrorna skulle bero på att många föräldrar tackar nej till besöket, tror inte Gilbert Tribo på.

– Vi vet av erfarenhet att de allra flesta föräldrar tycker att det är bra att de kommer hem. Jag hade själv gärna tagit emot ett hembesök, om vi hade erbjudits det på barnavårdscentralen när mina barn var små, men det gjorde vi aldrig, säger han.