31 december 2013

Folkpartiets vallöfte från 2010 uppfyllt – Primärvården får allt mer av kakan

Jag har länge varit engagerad i sjukvårdsfrågorna i Skåne. För drygt tio år sedan när jag blev invald i Regionfullmäktige för första gången insåg jag att en viktig förändring som behövdes i Skåne för att vården skulle fungera bättre var att mer pengar behövdes läggas på vårdcentralerna. Vården måste komma närmare skåningarna, vårdcentralerna måste komma först. Sydsvenskan skrev i fredags om att primärvården (dvs vårdcentralerna) är den verksamhet i Region Skåne som har ökat mest procentuellt mellan 2005-2012. Detta är mycket bra för hela den skånska vården.

Inför valet 2010 lovade Folkpartiet att vårdcentralerna skulle tillföras 250 miljoner kronor utöver uppräkningar för priser, löner och befolkning. Många politiker har under åren lovat att satsa på vårdcentralerna, tyvärr visade det sig vara tomma ord. Därför är det skönt att kunna skriva att i och med budget 2014 så är Folkpartiets löfte från 2010 uppfyllt och vi kan se effekterna inte bara i pengar utan även i verksamhet. Det finns fler vårdcentraler på fler orter än tidigare och mer och mer vård flyttas till vårdcentralerna för att på så sätt öka tillgängligheten till vården för skåningarna. Det känns riktigt bra att kunna bocka av detta vallöfte.

Jag och Folkpartiet i Region Skåne är just nu uppe i arbetet med att titta ytterligare fyra år framåt på hur vi kan stärka vården fram till 2018 och det är ett spännande arbete. Har du förslag på vad som behöver göras är du välkommen att höra av dig till mig på gilbert.tribo@skane.se

27 december 2013

Medarbetare trivs bättre i privata vårdföretag

För en vecka sedan publicerades Jobbhälsobarometern som genomförts av Sveriges Företagshälsor på uppdrag av Vårdföretagarna. Jobbhälsobarometern visar de anställdas syn på sitt jobb inom vård- och omsorgssektorn. Undersökningen visar på att vårdanställda inom privat sektor generellt mer nöjda än inom offentlig sektor. 

En slående skillnad tycker jag är stoltheten över att berätta var man arbetar, där bara 46 % inom landstingen/regionerna känner stolthet inför att berätta var man arbetar. Motsvarande siffra inom privata vårdföretag är 64 %. Debatten om välfärden i samhället tar verkligen ut sin rätt när resultatet blir att skamliggöra landstingsmedarbetare.

En annan sak som är dystert är medarbetarnas inställning till ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten. Här tycker endast var femte landstingsmedarbetare att ledningens förmåga till detta är god medan motsvarande hos privat anställda är dubbelt så många.

Även om välfärden de senaste åtta åren har blivit bättre så kan man konstatera att det inte saknas utmaningar även framöver. Ett sätt är att korsbefruktningen mellan offentlig och privat vårdsektor och patientmakten behöver öka för att utveckla vården.

Läs hela rapporten från Vårdföretagarna här

20 december 2013

Förändringar av journalsystem



Källa: www.fotoakuten.se
Diskussionen om dåliga IT-system i vården är ständigt pågående och i alla landsting i Sverige. Tyvärr verkar det inte finnas något verktyg som fungerar optimalt utan många system har någon brist. Magnus Ängslycke är en läkare på en vårdcentral i Alingsås som har tagit ett bra initiativ, läs om det här http://distriktslakare.com/journalsystem/

Ofta när man pratar om IT-system så börjar man i fel ända, genom att man utgår från befintliga IT-system och då får det sätta ramarna. Jag tror vi måste snarare måste göra tvärt om precis som Magnus Ängslycke har gjort. Vi ska förutsättningslöst utgå i från hur systemen ska användas av våra medarbetare och lyssna på vad som är viktigt för dem. Vi som styr och chefer högt upp i beslutshierarkin har sällan koll på vilka delar som är viktiga. Bättre IT-system som utgår från undersköterskors, sjuksköterskors, läkares och annan vårdpersonals behov och vardag är enda vägen framåt.

12 december 2013

Ny teknik inom vården

I dagens pappersversion av HD finns en spännande artikel om en innovation inom vården. Det finns ett projekt i Västra Götalandsregionen där man med hjälp av en applikation till en smartphone ställer diagnos på hudförändringar.

I villkoren för vårdval hud som Femklövern nyligen beslutade om ska införas den 1 april nästa år finns det krav på att vårdgivaren ska delta i utvecklingen av ny teknik. En sådan teknik är att man använder sin smartphone. Då kan det gå till så att en läkare på en vårdcentral tittar på exempelvis en leverfläck och tar ett fotografi som sedan sänds till en hudspecialist som snabbt kan hjälpa till och bedöma om det är risk för cancer eller inte.

Detta sker som sagt som ett projekt i Västra Götaland och kommer att utvärderas under våren och jag tror att detta projekt kan innebära stora förbättringar både för patienter och för vården genom att fler hamnar rätt i vården fortare. Jag ser med förväntan fram mot utvärderingen från Västra Götaland och att vi i Region Skåne därefter erbjuder liknande service.

11 december 2013

Vård på lika villkor!

Idag har vi släppt en rapport om HBT personers rättigheter i vården. För mig är det självklart att alla skåningar, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, ha rätt till lika vård. Därför föreslår vi att all patientnära verksamhet hbt-diplomeras. På så vis kan vi säkerställa att en hbt-person i Kristianstad, Båstad eller Malmö får samma möjlighet till kvalitetssäkrad vård.

Som ansvarig politiker i Region Skåne måste vi ta ansvar för att den verksamhet vi bedriver klarar av att bemöta alla skåningar på ett korrekt och värdigt sätt. Hbt-personer lider i större utsträckning av psykisk ohälsa än andra skåningar. Exempelvis är den psykiska ohälsan hos ungdomar högre hos hbt-personer än hos andra. En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna som medverkat i en undersökning av Ungdomsstyrelsen uppgav att de har försökt ta livet av sig. Många upplever dessutom att de inte får rätt bemötande i sjukvården. Detta finner vi i Folkpartiet oacceptabelt och presenterar idag rapporten ”Vård på lika villkor” där vi föreslår en rad åtgärder för att kunna förbättra den skånska vården för hbt-personer.


9 december 2013

Staten måste ta ett större ansvar för sjukvården

Läste idag en intressant debattartikel på di.se där Göran Stiernstedt, nationell samordnare på Socialdepartementet skriver att Sverige behöver färre landsting för att kunna hålla uppe kvaliteten på vården. Stiernstedt menar att vår modell med landstingen har gjort att Sverige klarat sig väl i jämförelse med andra länder men han är tveksam till om 21 landsting innebär att vi är tillräckligt rustade för framtiden.

Jag håller med honom i hans oro. På Folkpartiets landsmöte i november drev jag med flera på för att mitt parti ska verka för ett större statligt ansvar för den högspecialiserade vården. Inte minst är kopplingen till forskningen viktig i detta hänseende. Utmaningarna med dyra behandlingsmetoder för sällsynta sjukdomar är inte som störst för Region Skåne, Västra Götalandsregionen eller Stockholms Läns Landsting, utan för de mindre landstingen. Där antalet människor och patienter är mindre är också verksamheten mer utsatt och mer sårbar. Detta innebär inte en jämlik vård och är inte bra för Sverige på sikt.

Jag sitter inte inne på svaret hur många eller exakt hur utformningen av en ny organisation skulle se ut. Det jag kan se är att framtiden kommer att kräva mer samordning. Jag tror dock att ett bra sätt att möta framtiden är med en väl utbyggd primärvård med ansvaret på lokal nivå och en smalare men vassare högspecialiserad vård där staten har det huvudsakliga ansvaret. Då får vi hög kvalitet, större effektivitet vilket leder till en jämlik vård i hela Sverige.

5 december 2013

Byråkratin måste minska i sjukvården

Under hösten har jag träffat många människor som arbetar i den skånska vården och fått flera berättelser till mig om hur den skånska vården fungerar. Det är alltid olika svar beroende på var i Skåne man är och vem man pratar med, men en återkommande kritik mot vårt sätt att bedriva sjukvård är att den administrativa bördan på läkare framför allt är för stor.

Igår läste jag även nyheten om att myndigheten för vårdanalys släppt en rapport där de pekar på att den administrativa bördan på läkare måste minska till förmån för att mer tid läggs på att träffa patienter. Till detta kan läggas att jag och mina politiska kollegor under hösten har hanterat en mängd olika ackrediteringsvillkor för 2014, som är omfattande och inte alltid jätteenkla att förstå.

Det är viktigt att vi som vårdhuvudman ställer höga krav på dokumentation och kvalitet på våra verksamheter men jag tror det är dags för oss att genomgripande se över vilken administrativ börda som faktiskt lagts på läkare och annan sjukvårdspersonal. Många saker kan säkert rationaliseras och vissa administrativa uppgifter kan säkert tas bort helt. Ska vi kunna möta framtidens behov av välfärd är det viktigt att vi arbetar smartare på alla sätt, även när vi ställer upp krav på administration. Det är därför hög tid att vi kraftsamlar kring denna otroligt viktiga fråga. 

4 december 2013

Besök hos Barnmorskegruppen Öresund i Trelleborg

Idag var jag i Trelleborg hos Barnmorskegruppen Öresund tillsammans med min partikollega Maria Arnholm som är Sveriges jämställdhetsminister. Tina Zetterling som är VD för företaget berättade på ett engagerat sätt om sin verksamhet tillsammans med kollegorna Inger, Eva och Petra. De berättade om hur de gillade möjligheten att kunna styra över och utveckla sin egen verksamhet men också de svårigheter som det innebär att vara småföretagare.

Det är bra med mångfald i vården, där kvinnor i detta fall kan ha flera olika barnmorskemottagningar att välja på. Allt för att kvinnan ska få den behandling och det bemötande som passar henne bäst. Besöket i Trelleborg gav mig en energikick och bekräftade min övertygelse om att det är bra med fristående alternativ i välfärdssektorn


29 november 2013

One stop-shop i hudvårdvalet

Som liberal har jag som utgångspunkt att alla vuxna människor är kapabla att fatta kloka beslut utifrån sina egna behov och önskemål. Det är därför jag sedan jag engagerade mig i sjukvårdsfrågor och politiken i Region Skåne har drivit på för att skåningarna ska få bestämma mer själva när man blir sjuk. Det är bra att man själv kan välja och inte minst välja bort olika vårdgivare utifrån kvalitet, bemötande och service.

Därför är det extra kul att som en för tidig julklapp till skåningarna idag ha offentliggjort ackrediteringsvillkoren för fyra nya vårdval som införs den 1 april 2014. Det handlar om hud, ögon, LARO och psykoterapi. Alla vårdvalen kommer bidra till att köerna inom dessa områdena kommer att kortas och fler skåningar får vård snabbare.

En spännande del i hud är nyheten med så kallade "One stop-shop" som kommer införas vid exempelvis leverfläckar. Det kommer innebära att man som patient ska kunna få bedömning och behandling vid samma tillfälle. En förändring som skulle innebära att vi mer effektivt utnyttjar vårdtider samtidigt som patienten bara behöver besöka vården en gång i ärendet. Det är en spännande utveckling som jag gärna ser mer av i den skånska vården.

25 november 2013

Folkpartiets listor fastställda till regionen



Under gårdagen fastställde Folkpartiet i Skåne listorna för region och riksdag. Jag är glad och stolt över att få stå överst på listan till regionfullmäktige i nordöstra Skåne Jag vill tacka alla folkpartiets medlemmar och nomineringsmötet för att jag fått förtroendet att stå etta på listan. När nu listorna står klara, står vi väl rustade inför det kommande regionvalet, med starka och kompetenta kandidater. Vi söker i valet förtroende bland väljarna för att växa och bli ännu större.

21 november 2013

Nya investeringar för framtidens skånska sjukhus

Har idag tillsammans med mina majoritetskollegor presenterat den hittills största investeringen i Region Skånes historia. 6 miljarder på Skånes universitetssjukhus Malmödelen allt för att skapa en miljö som möter morgondagens behov. Givetvis utgår vi från att du som patient ska ha eget rum, både för bekvämlighet men framförallt för att minska risken för smitta. Imorgon presenteras en stor investering i Helsingborg. Och var inte oroliga kära Lundabor ni är inte bortglömda. Mycket stora investeringar kommer att presenteras även avseende SUS Lundadel, men vi behöver avvakta ytterligare analys av fastigheterna. Oppositionen missar aldrig ett tillfälle att sprida oro. Ser tyvärr allt mer sällan något konstruktivt från dem.

Du kan se mer om detta  via denna länk: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nytt-sjukhus-for-sex-miljarder 

20 november 2013

Ökad satsning mot benskörhet

Benskörhet eller osteoporos som det kallas är en folksjukdom som förvärras med vår stillasittande livsstil. Därför väljer vi i Region Skåne att satsa på den här viktiga sjukdomen. Nedan finner du en artikel från Kristianstad bladet om just detta.

Enligt de nationella riktlinjerna frånSocialstyrelsen är osteoporos en ”underbehandlad sjukdom”. Många som skulle kunna få hjälp får inte hjälp, i de flesta fall för att man inte inser att man har benskörhet förrän en fraktur uppkommer.

Just nu pågår ett arbete inom Region Skåne att ta fram ett regionalt vårdprogram för osteoporos. Programmet beräknas att fastställas nu under hösten, för att sedan implementeras i verksamheten under våren 2014.

Särskild koordinator

Tanken är att det ska finnas en särskild osteoporoskoordinator på varje sjukhus där benbrott handläggs. Koordinatorn ska ansvara för att alla patienter som drabbas av benbrott som en följd av osteoporos kommer in i behandling, företrädesvis via vårdcentralerna.

– Tanken är att de vårdcentraler där behovet finns framöver kommer att ha en osteoporosmottagning, säger Gilbert Tribo (FP), regionråd i Region Skåne.

I dag finns det en enda osteoporosmottagning i nordöstra Skåne – iHässleholm.

Men det behövs fler. Inte minst just i den nordöstra regionen där många i befolkningen är äldre.

– I utsatta områden där det finns många äldre borde det vara naturligt med en osteoporosmottagning på vårdcentralen. Det kanske inte är nödvändigt på en vårdcentral i en stadsdel i Malmö där det nästan bara bor unga, medan vårdcentralen på Östermalm i Kristianstad borde ha den resursen, påpekar Gilbert Tribo.

Hur mycket satsar ni på osteoporos i vårdprogrammet i rena pengar?

– Det är svårt att svara på, eftersom vi ännu inte vet vad kostnaden blir. Men det finns pengar avsatta i den interna budgeten till en satsning, säger Tribo.

Kvinnosjukdom

Skandinavien är mest drabbat av benskörhet i hela världen. Det hänger delvis samman med vårt nordliga läge och bristen på solljus (och därmed D-vitamin vintertid), men också på saker som arv, att vi generellt är ganska långa och att vi blir gamla.

Framför allt är det äldre kvinnor som drabbas av benskörhet.

– Det är bara att inse faktum, hade osteoporos varit en manlig sjukdom hade den uppmärksammats och åtgärdats för länge sedan. Så är det tyvärr, konstaterar Gilbert Tribo.

Nu har osteoporos – trots att det är en så vanlig sjukdom – mest funnits i skymundan. Först när de brutna höfterna eller armarna kommit in på akuten har benskörheten uppmärksammats, och därmed också kostat samhället enorma pengar.

– Vi vet att bara 11–13 procent av dem som kunde få behandling mot osteoporos faktiskt får det. Det gäller att upptäcka dem som lider av benskörhet innan det behövt gå så långt som till ett benbrott, säger Gilbert Tribo.

Förebyggande arbete

Det finns medicin mot osteoporos, men den effektivaste metoden att förebygga benskörhet är faktiskt genom regelbunden motion. Att röra på sig och därmed belasta skelettet gör att bentätheten behålls bättre.

– Men det gäller att inte bara tjata om att folk ska röra på sig mer, utan också se till att följa upp det, och att det finns stöd och hjälp på vägen, säger Gilbert Tribo.

– Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Sjukvården kan inte stå längst ned i dammen och försöka fånga upp det som kommer, det gäller att i stället satsa mycket mer förebyggande. Och vi vet när det gäller osteoporos att vi står inför en extrem utmaning om några år. Det gäller att vi försöker komma tillrätta med problemen redan nu.

19 november 2013

Gratis P-piller för jämställdhetens skull


Jag är glad över att vi i majoriteten idag meddelar att nästa år kommer fler unga kvinnor att kunna få p-piller utan att betala avgift i Region Skåne. Preventivmedelssubventionen* är något som inte är tvingande utan något vi i regionerna/landstingen själva beslutar om. SKL antog i juni en rekommendation för att minska skillnaderna i landet, eftersom det ser ganska olika ut. Det är inte rimligt att tjejer behandlas olika beroende på var man bor. I rekommendationen ingår nämligen en åldersgräns på 25 år, en maximal egen kostnad på 100 kr samt att preventivmedel ska ingå i läkemedelsförmånen för att subventioneras.

I Skåne idag får alla tjejer upp till 20 år gratis preventivmedel men från och med årsskiftet höjer vi i Region Skåne gränsen till 25 år. Därmed följer vi SKLs rekommendation. Det är viktigt att kvinnor har makten över sin egen kropp och därför är det väldigt angeläget att minska antalet oönskade graviditeter. I Region Skåne går vi dock längre vad det gäller rekommendationen om egenkostnaden på maximalt 100 kronor. I Skåne kommer detta inte tillämpas utan upp till 25 år kommer p-piller att vara helt avgiftsfritt.

Jag applåderar den globala värld som är på framväxt där det är en självklarhet för tjejer och killar att flytta både inom Sverige men även över hela världen, kanske främst under sina studier. Då är det beklagligt att det inom Sverige är olika regler beroende på var man är bosatt för tillfället. Kondomer är sedan tidigare gratis och därför ser jag det som ett viktigt steg för tjejer i Skåne att vi nu fattar detta beslut. Ett bra beslut för minskat antal oönskade graviditeter och ett bra beslut för jämställdheten i Skåne.

*Subventionen omfattar alla preventivmedel (p-piller, p-spruta, hormonspiral samt p-stav) som har godkänd indikation som preventivmedel, samt ingår i läkemedelsförmånen. Kondomer är sedan tidigare gratis.

17 november 2013

Staten måste ta ett större ansvar för sjukvården

Folkpartiet Skåne har arbetat för att ansvaret för den högspecialiserade sjukvården ska övertas av staten, för att öka jämlikheten i hela landet. Vid Folkpartiets landsmöte i Västerås ställde sig Folkpartiet bakom att staten ska öka samordningen och styrningen av sjukvården. Det är en nödvändig förändring och i linje med Folkpartiet Skånes förslag men det behöver göras mer.  Förslaget är inte tillräckligt långtgående för att möta de utmaningar som sjukvården står inför. Staten behöver ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården.

En åldrande befolkning och stora behov av satsningar på medicinsk teknisk utveckling bidrar till att det på sikt blir svårt för regioner och landsting att fullt ut finansiera sjukvården. Om människor ska kunna erbjudas god vård oavsett var i landet man bor måste staten ta ett finansiellt ansvar för den högspecialiserade sjukvården


Dålig sjukvård kommer vi till rätta med genom att granska kvalité inte ägarform

Vid Folkpartiets landsmöte antog Folkpartiet att vinstdrivande företag ska kunna verka i välfärdssektorn så länge kvalitetskraven uppfylls och ägarna tar ett långsiktigt ägaransvar.

För mig är det centralt att den privata eller offentliga vårdcentralen bedöms utifrån vad den levererar; inte utifrån dess ägarform. Det är därför glädjande att vi inom Folkpartiet står upp för aktörer som tar ett långsiktigt ansvar för sjukvården.  Dålig sjukvård kommer vi till rätta med genom att granska kvalitén och det gäller både privat och offentligt driven sjukvård.

15 november 2013

Ett förbättrat trygghetssystem för studenter förebygger ofrivillig barnlöshet



Ett förbättrat försäkringssystem för studenter har varit en viktig fråga för mig.  Det är därför glädjande att Folkpartiet har ställt sig bakom förslaget om en förändring av försäkringssystemet för studenter  En översyn av reglerna och villkoren för föräldrapenningen är nödvändigt för att möjliggöra för fler människor att skaffa barn under eller direkt efter studietiden. Det innebär en ökad trygghet för studenter som blir sjuka och skapar en trygghet för studenter som vill skaffa barn under studietiden.

Bristande ekonomiska förutsättningar är en av de viktigare orsakerna till att många, inte minst studenter, väljer bort barn i en ålder då de biologiskt sett är som mest fertila. Otidsenliga socialförsäkringssystem har lett till att människor senarelägger sina försöka att få barn vilket leder till att allt fler är äldre när första barnet föds. Förslaget innebär en ökad trygghet för studenter som blir sjuka under sina studier. Att studenter är den enda grupp i landet som inte tillåts vara deltidssjukskrivna kan innebära såväl personlig katastrof som förvärra sjukdomstillstånd. Bara för att man är ung och vid god vigör innebär inte det att man inte kan drabbas av fysisk och psykisk ohälsa.  




14 november 2013

Staten måste ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården

Idag startar Folkpartiets Landsmöte. Det blir ett par intressanta dagar där vi inom Folkpartiet ska besluta om vår politik och framtida inriktning. En viktig fråga för mig är förslaget om att staten ska ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården. Det är viktigt för att trygga en god vård i framtiden oavsett var i landet man bor. Med anledning av detta skriver jag idag  i Svenska Dagbladet tillsammans med sex andra Folkpartister för att uppmärksamma frågan. Min förhoppning är att Folkpartiet ska ställa sig bakom detta. Ni kan läsa artikeln nedan.


Låt staten ta över specialistvården

De regionala skillnaderna i vårdkvalitet blir allt större. Därför är det viktigt att partiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården, skriver sju FP-politiker. 

I vår vision är Sverige ett land som ligger i fronten när det gäller att ta fram nya behandlingsmetoder och nya mediciner. I vår målbild håller sjukvården en hög tillgänglighet och kvalitet där människor – oavsett bostadsort – får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.
Där är vi inte i dag. I patientmaktsutredningen som presenterade sitt slutbetänkande före sommaren framkommer en tydlig bild av att det råder stora skillnader mellan landsting och vårdgivare när det gäller medicinska resultat och behandlingsformer. Utredningens ordförande Johan Assarsson ställer sig frågan: ”Hur kan manmotivera att relativ femårsöverlevnad för kvinnor med vissa former av cancer varierar mellan cirka 40 och drygt 70 procent beroende på i vilket landsting vården ges?”
Det enkla svaret är att det kan man inte. De regionala skillnaderna innebär att Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om att människor ska garanteras en jämlik vård i hela landet inte uppfylls. Utöver att människor inte får likvärdig vård riskerar detta att urholka förtroendet för sjukvården. Ty som skattebetalare är vi alla med och finansierar sjukvården och vi bör kunna förvänta oss lika hög kvalitet oavsett om vi bor i Malmö, Markaryd eller Malung.
Särskilt stor är utmaningen att ge likvärdig vård när vi tittar på den högspecialiserade vården. Under de senaste 20 åren har sjukvården utvecklats i en rasande takt där kunskapsutvecklingen inom sjukvården går allt snabbare. Patienter överlever i dag sjukdomar som inte gick att bota för 20 år sedan. I jämförelse med i början av 1990-talet har den som drabbas av en hjärtinfarkt i dag mer än dubbelt så stor chans att överleva om man når ett sjukhus.
I Sverige har vi en god tradition av att utveckla nya mediciner och behandlingsmetoder som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv. För att Sverige ska kunna behålla positionen som världsledande krävs fortsatta satsningar på klinisk forskning. I dag råder ett delat ansvar där landsting/region ansvarar för sjukvård och staten ansvarar för forskning och utbildning. Gränsdragningen mellan sjukvårdsproduktion, undervisning och forskning bidrar till att forskning och undervisning kommer på undantag.
Det finns ett antal initiativ för att möta utvecklingen med regionala skillnader och behovet av kraftsamling kring den högspecialiserade vården. Ansvarskommitténs föreslog att Sverige skulle delas in i större regioner. Men när det nu står klart att det inte blir några större förändringar är vår ingång att staten behöver ta ett större ansvar för sjukvården.
Regeringen har aviserat att man kommer att öka den statliga styrningen genom att skillnader och brister i medicinska resultat ska utgöra underlag för tillsynsinsatser. Men det är inte tillräckligt. Om människor ska kunna erbjudas god vård oavsett var i landet man bor måste staten ta ett finansiellt ansvar för den högspecialiserade sjukvården. Vi är medvetna om att detta är en kontroversiell ståndpunkt, men frågan är alltför viktig för att inte diskuteras.
En åldrande befolkning och stora behov av satsningar på medicinsk teknisk utveckling bidrar till att det på sikt blir svårt för regioner och landsting att fullt ut finansiera sjukvården. Detta gäller inte minst för mindre regioner och landsting. Med en tilltagande urbanisering riskerar vi att få en situation där vi får ännu större regionala skillnader i sjukvårdens kvalitet, när färre människor kan bidra till den gemensamma välfärden i vissa delar av landet.
På landsmötet är det viktigt att Folkpartiet tydligt tar ställning för ett statligt ansvar för den högspecialiserade vården. Det är en garant för en jämlik och rättvis vård. Det är viktigt för den enskilda patienten som får tillgång till nya behandlingar som gör att fler människor kan leva längre och friskare liv.
MARIT PAULSEN (FP)
Europaparlamentariker
BARBRO WESTERHOLM (FP)
riksdagsledamot
OLLE SCHMIDT (FP)
Europaparlamentariker, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse
MATS PERSSON (FP)
regionråd i Skåne, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse
JENS SUNDSTRÖM (FP)
landstingspolitiker i Norrbotten, ledamot av Folkpartiet liberalernas partistyrelse
GILBERT TRIBO (FP)
regionråd i Skåne
MARIA LUNDQVIST-BRÖMSTER (FP), riksdagsledamot 

7 november 2013

Ansvar att se till att hembesöken verkligen görs av Barnavårdscentraler


Igår var jag med i radion om en viktig fråga för mig och folkpartiet. Nämligen om barnavårdscentraler. Ni kan höra mig här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5695890

Vi skärper nu kraven på alla våra vårdgivare, både privata och offentliga. Det är viktigt att vårdgivarna erbjuder den kvalitet vi fastställt som krav på vården till medborgarna.

Många barnavårdscentraler i Skåne misslyckas med att besöka nyfödda hemma, trots att alla nyblivna föräldrar har rätt att få ett hembesök. Inför nästa år skärps därför kraven, och det blir även ett vite för barnavårdscentraler som brister.
– Vi ser att vi har alltför många barnavårdscentraler som inte lever upp till kraven. Det är tydliga krav att man ska göra hembesök, och då har vi ett ansvar att se till att hembesöken verkligen görs, säger Gilbert Tribo (FP), ordförande i närsjukvårdsrådgivningen.

Varför är det viktigt att göra hembesök?

– Dels kan du tidigt upptäcka om det finns brister i föräldraförmågan, men du kan också hjälpa till och se om det finns saker som man kan förebygga för olyckor i hemmet.

Kravet i dag är att 80 procent av alla familjer med nyfödda barn ska få ett hembesök inom ett par veckors tid, men två tredjedelar av barnavårdcentralerna gör färre besök än så, och bland dem som är sämst finns både privata och offentliga mottagningar.

Nästa år höjs kravet till 85 procent, och för de barnavårdscentraler som inte klarar kravet blir det dessutom ett vite på 1000 kronor per barn som inte fått hembesök.

– Det finns tyvärr barnavårdscentraler som knappt gör några hembesök alls, och de måste verkligen skärpa till sig, för vi kommer nu att ta ut rejäla ersättningskrav, där de får betala tillbaka en bot till oss i Region Skåne, säger Gilbert Tribo.

Barnavårdscentralerna får nu ett brev om vikten av att erbjuda alla nyblivna föräldrar hembesök och att verkligen göra besök hos de allra flesta. Att de låga siffrorna skulle bero på att många föräldrar tackar nej till besöket, tror inte Gilbert Tribo på.

– Vi vet av erfarenhet att de allra flesta föräldrar tycker att det är bra att de kommer hem. Jag hade själv gärna tagit emot ett hembesök, om vi hade erbjudits det på barnavårdscentralen när mina barn var små, men det gjorde vi aldrig, säger han.


26 oktober 2013

Vårdcentraler för äldre snart här

Jag kan stolt berätta att vi i Region Skåne blir först i Landet att stimulera en utveckling på bred front. Det finns något enstaka exempel på Äldrevårdcentraler i landet men inget landsting/region som tagit ett helthetsgrepp. Ni kan höra mer om detta, när radion intervjuade mig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5686262


Den styrande femklövern i Region Skåne vill bygga upp ett nät av särskilda äldrevårdcentraler där verksamheten särskilt ska anpassas till personer över 75 år. Det folkpartistiska regionrådet Gilbert Tribo säger att man vill bygga på samma modell som vid barnavårdcentraler och mödravårdcentraler.


– Vi kan utveckla samma modell fast för äldre, att man har särskilda sjuksköterskor och särskilda väntrum, säger han. Vårdcentraler där man har ett särskilt gott omhändertagande av äldre.

Äldrevårdcentralerna ska till exempel ha ett sarskilt telefonnummer där man inte behöver göra en massa knappval. De ska ha en sjuksköterskamed särskild utbildning i äldrevård och de ska ha utvecklat särskilda läkemedelsgenomgångar och särskilda genomgångar tillsammans med kommunen där man gör upp goda planeringar.

Äldrevårdcentralerna ska också lova att göra akuta hembesök vid behov.

Från och med 1 januari nästa år kan alla vårdcentraler som uppfyller kraven för en äldrevårdscentral få ett bidrag på 240 000 kronor om året till driften, och det finns redan ett antal, både offentliga och privata, som har visat intresse.

– Vi har idag mellan sju och tio vårdcentraler som ligger i startgroparna och vill komma igång, säger Gilbert Tribo. De finns utspridda runtom i hela det skånska landskapet. Till exempel i Malmö, Helsingborg, Knislinge och Kristianstad.

23 oktober 2013

Miljonsatsning ska ge barn och unga bättre hälsa


Här kan du läsa mer om de prioriteringar vi gör på att arbeta för att barn och unga i Skåne ska må så bra som möjligt. Jag har under många år arbetat som familjebehandlare för att hjälpa familjer för att barnen ska må bättre. Därför är jag extra glad att kunna göra skillnad på det mer strukturella planet när jag nu inte arbetar direkt med dessa barn och unga.


En dryg hundralapp per minderårig. Så mycket satsar den styrande femklövern på en förbättrad vård till skånska barn och ungdomar. Fler familjecentraler, fler ungdomsmottagningar och fler BVC-psykologer är uttalade mål.

Pengarna, totalt 34,5 miljoner kronor, satsas nästa år på fyra huvudområden: familjecentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatri. Övergripande målsättning är att nå fler med bättre vård genom en stärkt samverkan mellan region och kommuner.

Tre av satsningarna riktar sig till barn under sex år.

– Sammantaget blir det en slags första linjen för barn under sex år, säger Gilbert Tribo (FP), ordförande i närsjukvårdsberedningen, som ansvarar för primärvården.

Skåne har idag sexton familjecentraler med barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola samlade under ett tak. Nu ska de bli fler. Det nära samarbetet på familjecentralerna har lett till att fler barn får hjälp i tid, menar Gilbert Tribo.

– Vi ser en mycket högre frekvens av anmälningar till socialtjänsten på orter där man har familjecentraler. Det gör att vi tidigare kan fånga upp barn som inte har det riktigt bra hemma och sätta in insatser. Det är ofta lättare att hjälpa en tvååring än en fjortonåring, säger Gilbert Tribo.

Samtidigt ska barnhälsovården stärkas, dels genom ökade resurser till BVC-mottagningar i socialt utsatta områden, dels genom utökade möjligheter till psykologhjälp på BVC.

– Det har länge varit tydligt att vi behöver fler barnhälsopsykologer. Det är ingen hemlighet att vi har problem i både Malmö och Lund, säger Gilbert Tribo.

Ett uttalat syfte är att tidigare upptäcka barn med utvecklingsavvikelser genom samarbeten mellan barnhabilitering, barnkliniker och barnhälsopsykologer. Modellen används med goda resultat sedan ett par år tillbaka i nordvästra Skåne.

– Målet är att hitta rätt hjälp för familjen med ett multiprofessionellt bemötande, säger Gilbert Tribo.

Stödet till barn mellan sex och arton år ökar på två områden: första linjen-mottagningarna för unga med lättare psykiska problem ska stärkas och få fler ”satelliter”. Ungdomsmottagningarna får ett dubblerat anslag med tolv miljoner extra för att hitta nya vägar att nå de unga.

– Båda satsningarna kräver samarbete mellan regionen och kommunerna. Vi tjänar på att gå hand i hand där vi har ett gemensamt ansvar, säger Gilbert Tribo.

5 april 2013

I socialdemokraternas Sverige försvinner de bästa vårdcentralerna!


Ikväll har socialdemokraterna vid sin kongress tagit beslut om att kraftig begränsa vinstmöjligheterna och den fria etableringen för privata väldfärdsföretag. Beslutet innebär att socialdemokraterna, om de kommer till makten, i realiteteten kraftigt begränsar människors valfrihet och stänger ute stora grupper småföretagare och kvinnor som idag driver privata vårdföretag. Detta är anmärkningsvärt och går helt emot det faktum att exempelvis de allra bästa vårdcentralerna enligt patienterna själva är privata.

Alldeles nyligen presenterade Sveriges Kommuner och Landsting resultaten från sin årliga patientenkät. Den visade att 14 av de 20 bästa vårdcentralerna i Sverige är privata, statistik som även gäller för Skåne. Förslaget om att låta kommunerna och landstingen själva bestämma över etableringsrätten öppnar upp för lokal godtycklighet och skapar en ojämlik vård i såväl Sverige som i Skåne.

Låt det stå klart för var och en att med socialdemokraterna vid makten kommer de bästa vårdcentralerna att försvinna vilket också påverkar de offentliga vårdgivarna negativt. I Skåne har allt flera privata aktörer tillåtits verka de senaste åren och en nyttig konkurrens mellan privata, offentliga och ibland ideella aktörer har skapats. Som en direkt följd av detta har tillgängligheten ökat, köerna minskat och regionens kostnader sänkts, något som knappast hade varit möjligt med enbart en vårdgivare i monopolställning. Allt detta vill socialdemokraterna nu rasera.



13 mars 2013

Dags för ministern att agera!

I dag arrangerar Dagens Medicin ett seminarium där arbetet med att implementera den nya vaccinationlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2013, ska diskuteras. Som regionråd med ett medborgarperspektiv är den nya lagen och regeringens bristande agerande kring vaccinationer inte helt okomplicerad.

Mest akut är frågan om när vaccinationer mot hepatit B ska ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet, något som ännu inte skett trots att exempelvis WHO redan för 22 år sedan rekommenderade alla länder att införa allmän vaccination mot hepatit B.

Socialstyrelsen utredde frågan för flera år sedan och trots att deras egen expertgrupp rekommenderade ett införande av vaccination även mot hepatit B i det nationella barnvaccinationsprogrammet hände inget. När beslutet om den nya vaccinationslagen äntligen kom förväntade många av oss ett snabbt regeringsbeslut kring hepatit B; inget hände dock och under tiden riskeras små barns framtida hälsa.

Nu har den nya lagen trätt i kraft och en rekommendation från Socialstyrelsen till regeringen om ett införande har kommit, ändå händer inget. Inte ens på en fråga i riksdagen för två veckor sedan kunde, eller ville, socialministern avge svar om detta.

Jag vill att landstingen ska börja vaccinera mot hepatit B snarast men regeringens brist på beslut hindrar oss. Vi riskerar också att beslut tas som stipulerar införande vid ett datum som är omöjligt för landstingen att hinna upphandla och köpa in vaccin till, vilket med dagens upphandlingsregler tar minst 8-10 månader om inga överklaganden sker.

Försvårande är också de problem som fortfarande omger upphandlingar av exempelvis vaccin. Vi minns allt för väl det upphandlingskaos som uppstod när landstingen gemensamt skulle köpa in vaccin mot livmoderhalscancer. Trots att effektiva vaccin fanns att tillgå kunde läkemedelsföretagen gång på gång överklaga de tilldelningsbeslut som kom och som gjorde att inköpen, och därmed vaccinationerna, försenades i flera år; allt möjliggjort av en lagstiftning som inte passar in på hälso- och sjukvårdens område, Lagen om offentlig upphandling (LOU). Risken finns att samma öde drabbar upphandling och inköp av vaccin mot hepatit B.

Det är dags för socialministern att agera. Det duger inte att påtvinga landstingen och kommunerna uppdrag utan resurstillförsel och med en begränsande upphandlingsstruktur. Ska vi kunna fullfölja våra uppgifter på ett bra sätt med våra medborgares hälsa i centrum är det minsta man kan begära att socialministern ger oss de verktyg som krävs i form av förbättringar av LOU men framför allt att ett beslut om hepatit B fattas snarast.

Lite beslutspotens önskas, herr Socialminister!

Publicerad i Expressen/Kvällsposten

Utred i tid – för barnens skull

Att framtiden börjar i klassrummet är för mig som folkpartist en viktig utgångspunkt i de prioriteringar som måste göras inom politiken. På nationell nivå har Folkpartiet legat bakom många av de förändringar som nu leder den svenska skolan på rätt väg och på regional nivå ligger åtgärder som påverkar barns möjligheter att klara sin skolgång mig varmt om hjärtat. Barns tillgång till dyslexiutredning är ett sådant exempel.

En dyslexiutredning med efterföljande hjälp och stöd kan vara avgörande för om man klarar skolans mål eller inte. Det är också av vikt att barn får hjälp med sina problem i tid. Under de senaste åren har antalet remisser till dyslexiutredning av logoped ökat markant, vilket skapat köer i Skåne.

För att möta denna utveckling beslutade femklövern att satsa två miljoner kronor extra på logopedin år 2011 och ytterligare sex miljoner kronor extra år 2012. Ambitionen var tydlig, kötiderna skulle minska. Vi tog höjd för vår del av den då nya överenskommelsen med kommunerna kring dyslexiutredningar.

Överenskommelsen var den första i sitt slag. Den innebar ett förtydligande av samverkan och ansvarsfördelning mellan de olika huvudmännen. Exempelvis tydliggjordes att kommunerna ansvarar för den psykologbedömning som ska göras innan logopederna kan gå vidare med sin utredning. Region Skåne ansvarar sedan för att dyslexibedömningen sker inom vårdgarantins gräns.

Syftet med denna struktur var att öka tillgängligheten och likvärdigheten i Skåne. Med hjälp av överenskommelsen, resursförstärkningarna och inte minst genom regionens kompetenta logopeder får nu fyra av fem barn tillgång till dyslexiutredningar inom vårdgarantins stipulerade 90 dagar, trots att remissinflödet har ökat 260 procent på fem år. En god men inte tillräcklig utveckling, alla barn ska få hjälp i tid.

Statistiken är dock något missvisande då de långa kötiderna nästan uteslutande finns i Malmö, överallt annars ligger kötiden till en dyslexiutredning på mellan 1-3 månader. Skälen till detta är flera men beror bland annat på att många utredningar måste ske med hjälp av tolk, att patienter av socioekonomiska skäl har svårt att ta sig till andra delar av Skåne för att utredas men också därför att många remisser är ofullständiga med avsaknad av exempelvis psykologbedömning.

Nu måste vi alla se till att uppfylla sin del av överkommelsen. Skolor, offentliga som privata, måste se till att rätt underlag finns inför den logopediska utredningen. Region Skåne måste snabbt korta de köer som finns. För att korta köerna kommer en upphandling av dyslexiutredningar att genomföras snarast för att minska den andel som får vänta länge. Start för avtalet planeras till den 1 april i år.

Framtiden börjar i skolan och därför ska alla barn ha tillgång till alla de verktyg de behöver för att lyckas, så också dyslexiutredningar i tid.

Publicerad i Helsingborgs Dagblad

12 februari 2013

Ny studie visar på vårdvalens positiva effekter

Idag presenterade Myndigheten för vårdanalys en ny studie kallad "Vem har vårdvalet gynnat" där det bland annat framgår att införandet av ett obligatoriskt vårdval inom primärvården inte har inneburit några undanträngningseffekter av patienter med stora vårdbehov, något som vissa kritiker till reformen varnade för vid införandet.

Studien visar däremot att sedan vårdvalet infördes har alla patientgrupper ökat sina besök hos läkare i primärvården och att befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov. Det är främst i Skåne som den viktade besöksökningen är störst i befolkningen som helhet, jämfört med vårdbehövande.

Det framgår också det finns ett brett stöd för möjligheten att själv välja vårdgivare i primärvården. 75 procent ansåg att möjligheten att byta vårdgivare är bra, medan endast 2 procent var negativt inställda

Det är uppenbart att införandet av ett vårdval inom primärvården har bidragit till större tillgänglighet, utan att det skett på bekostnad av patienter med stora vårdbehov. Studien visat också att möjligheten att själva välja primärvård uppskattas av en överväldigande majoritet vilket exempelvis socialdemokraterna i Malmö verkligen borde ta till sig.

Myndighetens egen sammanfattning nedan:

Vem har vårdvalet gynnat?

I en jämförande studie mellan tre landsting har Vårdanalys undersökt hur upplevd tillgänglighet och vårdutnyttjande utvecklats efter införandet av vårdvalsreformen.

En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården 2010 var att öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier har visat att utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. Ett valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen - att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde Vårdanalys denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov.

Resultaten visar:
- Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården.
- Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes.
- Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården.
- Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen

Läs hela studien på http://vardanalys.se/Rapporter/2013/Vem-har-vardvalet-gynnat/

17 januari 2013

Försäkringskassans stelbenta regeltolkning stoppar svensk vårdexport

Svensk vård kan bli en framtidsbransch och en framgångsrik exportnäring – men Försäkringskassans stelbenta regeltolkning hotar att stoppa den utvecklingen. Det skriver jag tillsammans med mina liberala kollegor från Västra Götaland, Jonas Andersson och Stockholm, Birgitta Rydberg och Anna Starbrink, på Dagens Industris debattsida.

”Svensk sjukvård har gott rykte och svenska sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus har spetskunskap och kapacitet. Möjligheterna till svensk vårdexport är stora. Allt detta borde vara enkelt och självklart inom EU och EES med tjänster som en av de fyra friheterna över gränserna. Men den svenska vårdexporten riskerar att stupa på att svenska sjukhus inte tillåts ta ut det pris som man behöver.

Enligt Försäkringskassan måste sjukhusen följa den prislista som gäller för vård inom Sverige, för patienter från andra landsting (utomlänspatienter). Men det är naturligtvis annorlunda att ta emot en patient från ett annat land med ett annat sjukvårdssystem, än vid väl upparbetade kontakter med andra landsting. Incitamenten för svenska sjukhus att ta emot europeiska patienter blir med andra ord små. Även om man ser de medicinska och organisatoriska fördelarna är det svårt att rättfärdiga ekonomiskt.”

Länk till debattartikeln här:

http://www.di.se/#!/artiklar/2013/1/16/debatt-salj-varden-dyrare-till-eu/